Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- F
- FIL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
æller hwæs skælinna ægh mz hælga stwderilsinna
flil”; fht. filôn, fila; nht. feilen, id.
Fila u rika, feila u rika, v. a. skära med
en slö knif. ”Ja får både feilä u rikä”, G. (F.).
F1LE, s. fjäla.
FILJE, n, båtgarnering. Fl. (Pargas, Kimito,
Nagu). Jfr fjäla.
FILKE, s. felke.
FILLA (pl. -lor), f. trase, tvätte-trase. Bhl,hl.
Fell (pl. -ler), m. trase, palta. Vg. N. filla, m.
lase, trase; fn. fila, f. tunnt täcke. Jfr måhända
gael. o. ir. fill, v. a. svepa, vcekla in; fillead,
flleog, täcke; bret. pel, m. lumpor, trasor, lappar;
pilaoua, samla lumpor; moes. fill, fäll, hud; skr.
vil, att betäcka, bekläda. S. fjäla, fela.
Fille-frälse, n. ytterplagg. Vl. (Enl.D.D).
Eg. trase-värn, d. ä. det som skyddar
(frälsar) trasorna (fillorna).
Fille-kall, m. lumpsamlare. Bhl. (Foss).
Jfr kall.
FILLE-FEM, förkorta, af: fyra eller fem. Sk.,
hl. Sammaledes: trellifyra, fillesex. Sk., bhl.
Tulltri, trellefira, fillesäjs. Hl. Fillasäjs,
sylleåtta. Bl.
FILLESTA, n. fullt förstånd. Hs. (Bj.)
Fyllesta, m. id. Hs. (Ljusdal).
FILLESTUS, adv. vackert klädd. ”Han ä på
sin fillestus”. Sk. Fillestuss. Bl. Fiblistuss. ”Hon
vill va på fiblistuss”. Vl. Fiblestuss, id. ”Vara
på sin fiblestuss”. Fibelstuss, på hurtigt vis. Vg.
(Kind). På svängen, adv. ”Han ä lide på
svängen”, han är sprättig. S, Sk.
FILLSKÄ, s. felke, filke.
FILTA, v. a. & n. 1 gno tillsammans, slås.
”De filltade å slos. Han ligger å filltar mä’na”.
Ög, (Ydre). Filtas, v. dep. 1 1) hårdragas,
tumla om med hvarannan. Rosl. Små-slås, v. d. id.
Sdm. (Ornö); 2) bråka med någon (med handkraft
eller ord). Hs. (Bj.); 3) täfla, kappas, brottas.
Gstr.,sdm.,sm. Felta, v. n. gräla, föra oväsen.
Sm. (Vestbo h.).
Felt, m. strid, gräl, oväsende. ”Hva ä dä
för felt?” Sm. (Vestbo h.). Gl. sv. filt, tvist.
F. Tegel, Gustaf I:s hist. 1, s. 313: ”att the
icke måtte wara Swerige til filtis och skada”;
jfr fht. filljan, uillan, v. a. percutere, flagellare;
filla, f. flagellnm (Graff 3, 469).
FI-LOKER, tant. pl. f. 1) hvarjehanda
tillhörigheter, samling af småsaker, sammanhopade
småsaker af alla slag. Ul. (Rosl.), hs., dl.
(Kråkberg i Mora s:n). ”Dä ä’nte godt te få rätt på
dä’n vill ha bland alla filoker. Du har mykkä
filoker i låda dännasse”. V. Nk. ”Mia filoker”.
Ög. (Ydre). ”Kórja filokerna dina!” samla ihop
dina saker. Fl. (Nl.); 2) gömmor. Ul. (Rosl.), hs.
Filokur, pl. id. A. ”Har du någe
tobaksgu(d)slån i dina filokur? B. ”Nej! ja ha leta bå i
lådur å alla fikkur”. Sdm. Jfr fn. fé, n. gods,
penningar. Hvad loker ursprungligen betyder i detta
ord är, osäkert. I fn. utmärker lókr, m. träl,
tjenare.
FILTERI, n. oloflig beblandelse. Sk. (Enl. Ihre,
D.L.; ordet nu obrukligt). Jfr holl. fielterij, f.
bofstycke, skurkstreck.
FILU, fila, f. fiol. ”An spilär å filu”. Dl.
(Elfd.). Fi-ur, f. Dl. (Våmh.); fela, 1) id. Nb.,bhl.
(Elfs.), sm.; fel, f. id. ”Rör på fela!” spela upp
till dans! Vb.; 2) dålig fiol. Sm. Fela, ferla,
forla, fejol, f. fiol. Vl. Ferla. Sm. (Östra h.;
sällan brukl.). Fela, fäjla. Hl. Fejle, id. Bl.
Fejla, fäila, f. 1) fiol; 2) dans, lek, sväng.
”Fölle (ɔ: följa) fejlen”, deltaga i leken. ”Fölle
fejlan omkring”, hålla leken ut. S. Sk. Fsv. fiþla,
f. VGL.; fidhla, S.S. 3,188. Hor. æt. sap. f. 39.
God. A. 27, f. 35. S.F.S. 5, 108; fn. fiđla; fe.
fidele; e. fiddle; d. dial. fiddel; fht. fidula; nht.
fidel; holl. vedel; n. fela; fr. violon, id. Ordet är
troligen bildadt af lat. fidicula, f. sammandr.
fidicla, f. (Prudentius), af fides, f. a) sträng; b)
stränginstrument; gr. σφίδη, f. tarmsträng. Jfr
beng. vejâlâ, en fiol.
Fila, v. n. 1 spela på fiol. ”Fila på fiolen”.
Kl. Fela, ferla, id, Sm. Fejla, v. n. 1) id.
”Han fejlar på sådannt. Sk. (Oxie, Onsjö); 2)
svänga sig lustigt och hastigt omkring, flinkt
röra sig; om dans och brottning. ”Fejle om”;
3) raskt, skyndsamt arbeta. ”Han fejlar på
raskt”. Sk. (Ox., Skytts h.). E. to fiddle, spela
på fiol; nht. fiedeln; holl. vedelen, id.
Filande, n. spelande på fiol. ”Dä ä ett
rysligt filande i stugan”. Kl.
Fäjle-säkk, m. en liten påse af kalfskinn,
hvari fäjlan förvaras. Sk. (Ing., N. Åsbo).
Käfta-fejla, f. trätosam mun. Sk. (Ing.).
FILURA, v. n. 1 göra skälmstycken. Sk.
(Bjäre). Af sv. filur, m. skälm (förvrängning af fr.
filou, m.); jfr fr. filouter, v. a. på ett listigt sätt
bedraga eller stjäla.
FIM, fimjord, s. femma 1.
FIMLA, v. a. 1 fingrera. Ög. (Östkinds h.). E.
dial. (norfolk) fimble, id.; nht. dial. (Harzgeb.)
fimmeln, leka med fingrarne (Dief. 1, 374).
FIMPER, s. femmer.
FINER, fin, adj. 1) eg. fin, icke grof. Riksspr.;
2) vacker, grann, snyggt klädd. ”Fin flekka, fin
tös, fint vär”. Vb.—sk. Fójn, id. Sk. (Göinge);
3) utmärkt, skicklig, förträfflig. ”Fin prest”, prest
med utmärkta gåfvor. Kl,öl; 4) beskedlig. ”Fin
man”. Kl. Fajn, id. Sm.; 5) nästan omärklig,
obetydlig. ”Dä ä fint mä dä”. Nk.,kl. Fn. finn,
adj. fin, polerad, af godt utseende; n. fin, fin;
vacker; vänlig; d. dial. fin, vacker; nht. fein;
fr. fin; e. fine.
Finhovader, adj. som har små hofvar; om
hästar. Nk.
Finhyllt, adj. som har fin hy, fint skinn.
Vb. Finhylt. Kl,sm.
Fint, adv. 1) vackert; 2) flitigt. ”Hålla i
fint” vara flitig, Sdm.
Finurliger, finurlig, adj. 1) grann, väl
passande. Vl.,nk.,ög.,bl.,sk.; 2) småklok,
påhittig, fiffig. Mp.,ul.,nk.,sk.,hl.,bl.; 3) lustig. Vb.;
4) kinkig, besynnerlig. Vm.,ul.,fi.(Nl.).
FINGER, m. och n, finger. Riksspr. Fsv. finger;
fn. fingr; fht., fsax. fingar; fe. finger; moes.
figgrs, m. Fingrarnes namn (barnspråk):
1) I Ångermanland (Stigsjö s:n): a) tammas-gubben,
b) slikke-kóppen, c) långstången, d)
gullringen, e) lilltingen.
2) I Dalarne: a) tiveli-tupp, b) släkjebutt
(slättjebutt), c) langstang (laungstaung), d) lillmård, e)
lillpink (Elfd.). I Mora säger man: a) tivelitupp
(af tivling, m. tumme), b) släk i butt (släk, slicka,
butt, m. litet laggadt träkärl), c) långstång, d)
hjertlikan (deraf att ringfingret kallas hjertfinger),
e) lillpink.
3) I Södermanland (Dalarö): a) tummetótt, b)
slikkipótt, c) långemann, d) gullibrand, e) lille
Pelle på ändan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0167.html
