Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- B
- BÄR ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bärstua, f. i. q. sommarstua. Sk. (Skytts
h.). Jfr Nicolovius, Skytts h. s. 2.
Bärän, adj. som kan bäras. ”Häddäna jär
int bäran, hä jär för mykkjä (myttjä) tongt”. Vb.
Bästu, f. spiskammare. Sk. (Ox., Skytts,
Vemm.). Bästen (långt ä), f. def. id. Sk.(Ing.).
Egentl. samma ord som bärstua.
BöL-jern, n. jernstång, som löper
rundtomkring under spishufven och hvarpå denne hvilar.
Så väl spishufven som böljernet hvila åter på
den upprättstående bölstången. V. Nk.
BöL-mes, s. mes.
BöL-åsan, m. pl. def. sparrar någon aln
under taket för kläders upphängande. Fl. (Öb.).
Bör, m. bår; deraf bärbör, bärbår; hjulbör,
rullebör, m. skottkärra. Sk.; trillebör, m. id.
Hl. Fsv. bar; d. bör; ns. böhre. (Richey, 20;
Schütze 1, 132); fht. bâra, para. (Graff 3, 150);
nht. bahre; fn. börur, f. pl.; fe. bær, i.; swz.
(Appenz.) bera; lat. feretrum.
Börd-jenn, n. jernet som sitter fast på den
mellersta ”vagnskräppan”. Dl. (Elfd., Våmh.).
Bördä, f. eg. börda; antalet af 24
gärdesgårdsstörar. G. Varpa, f. id. N. G.
Bördä-trè, n. stort rundt flöte på fiskegarn.
G. (F.).
FinnböLä, f. 1) eg. Finnbörda; 2) något
tungt, en hel mängd. A. ”Har du nå’n tobak
te avlåta?” B. ”Ja, om du vill ha en hel
Finn-bölä”. Ordet antyder att Finnarne då de
fordom här voro bosatta, voro kända för ett starkt
folk. Sdm.
Inbyrd, adj. full af dam. Ög.
Nibörn, adj. nyburen, som nyss kalfvat; om
ko. Hs. (Bj.).
Oburet, adj. n. ofödt. Sm.,kl. Fsv. oburin,
uborinn, adj. ofödd. SML., GL.; fn. oborinn, id.
Påbäri(g), adj. tilltagsen, benägen att
anfalla. Ög.
Regn-byra, f. regnskur. Sk.
Sny-byra, f. snöskur. Köra, f. id. ”Se så,
nu ä den köran förbi”. Sk.
BÄRGAS el. bärs (ipf. -sä), v.d. hafva sin bergning.
”Han bärs vä litä”, han bergar sig med litet. Vb.
BÄRGA SIG, berga se, v. r. 1 1) bära sig åt,
uppföra sig; 2) göra sig till. ”Som krituren berga
dåm se”, de uppförde sig som kreatur. Fl. (Nl.,
Öb.). Jfr nht. berden, uppföra sig; nht.
gebärden, id.
BÄRGANVITT, n. vett el. förstånd att nära,
föda sig; ”födgeni”. Hs. (Bj.). Af fsv. biærgha,
v. a. a) berga, rädda; b) hjelpa (med mat), nära;
moes. bairgan (barg, baúrgum, baúrgans), v. a.
betjena, skydda.
BÄRGSEL, f. afbergning; om hö och säd.
Höbergsel, säsbergsel. Ög. Bärsel, f. id. Sm.
BÄRMA, bärme, f. 1) öldrägg, det som blir på
bottnen af bryggekaret. Bhl.,vg.,ög.,g.,kl.,sm.,sk.,
hl.,bl. ”Ja har inte utan bärme, å vill låna jär”.
Bl.; 2) jäst. Sk.,g.,m.fl. Fe. beorma, m.; gl. e.
berme; e. barm; e. dial. barm, barme. Hunter,
Grose); d. bærme, jäst; nht. barme, bärme, f.
drägg, bottenfall; ns. barm, barme, borme, a)
drägg; b) jäst. (B. W. B., Schütze, Schambach);
nfris. barm, berme, id. (Outzen). Grimm härleder
ordet af t. beren, ”sich heben, emportragen”.
(Grimm, wb. 1, 1134); på samma sätt nht. hefen,
drägg, af hefen, v. a. häfva, höja.
BÄRNE, s. bära.
BÄRNING, s. bära, bargä.
BÄRSE, bäse, m. gumse. Vl. Bäse. Vg.
(Vadsbo), v.nk.; bäse, fl. (Pargas); bäss (def. -in). fl.
(Nerpes); bäss (def. -n), fl. (Kronoby); bessi (def. -n),
fl. (Kökar); bese, Sm.; bäs, id. Vb. Bässe, m.
snöpt gumse. Nb. (Cal.). Fin. pässi, gumse;
(ordet lånadt från nordiska tungan); fn. berr, m.
vädur. (Egils. 50); jfr moes. biari, n. djur: ϑηρία.
(Tit. 1, 12).
Bersa, besa, v. n. 1 vara brunstig; a) om
gumsar. Sk. (Ing.); b) om hjortar. Sk.
(Högestad: bersa, der nästan föråldr., vanl. rensa).
Bóllbässe. m. springgumse. Nb. (Cal.). S.
ball.
Kóllebässe, m. vädur utan horn. Dls. S.
kolla.
BÄRR (ipf. bärrä), v. a. sträcka ut, spärra
ut. ”Han bärrä ut fingra sin, klona sin”. ”Tallu
bärr kvista sin”, tallen sträcker ut sina
qvistar. Vb.
BÄRSA, v. n. 1 springa utan egentligt eller
nyttigt ändamål. Ul. Jfr besa.
BÄSR, bässar, m. brudsven som håller pellen
öfver brudparet. Dl. (Mora, Våmh.). Braudsven,
m. id. Dl. (Våmh.).
BÄSSA 1 (bass, bussit), v. n. falla, falla tungt.
”Han bass i kull (eller omkull)”. Sk.,hl.,bl. Jfr gr.
πίπτω, fut. πεσῦμαι, falla.
Bassar, tant. pl. sämre affall från linet vid
dess brytning i brytstugan. Sk. (Ing.).
Bassen, m. def. fall. Brukas endast i
talesättet gå el. stå på bassen, vara nära sin
nedkomst, stå på fallrepet. Hl. Falla omkull,
komma i kull, id. Hl.,sk.,bl.
Busa, v. n. 1 falla ner, t. ex. i sjön på tjock,
men skör is; falla ner mellan grofva isstycken.
”Busa ner”. Sdm.
Bussa, v. n. 1 sjunka undan, bära ned; säges
om vägen, då snön på densamma vid starkt
töväder blifver så lös att hästarne sjunka ner
deri med fötterna. ”Vägen bussar mykket svårt”.
Kl. (Enl. G. V. Sylvander).
BÄSSA 2 (pl. -ser), f. ett större stycke, tjock
skifva (bröd). Hl. Bässe, id. Sm.. (Vestbo).
Motsatsen är pajsa, f. en tunn skifva. Hl. Fsv. bidzse,
bedzse, v. a. skära för; om kött, bröd o. d. Didr.
af B. 6; bitzare knifver, m. förskärareknif. Didr.
af B. 60; ns. bitsken, bit. stycke; bay. bissen, m.
kilformigt stycke, likt ett afskuret, tjockt stycke
bröd.
BÄSSJÅ, f. brasa, eldbrasa. Fl. (Ingo). Basu,
f. id. Dl. (Malung). Af basa 1.
BÄST, best m. 1) ett linstrå, sedan det blifvit
beredt. Nb.,vb.; 2) beredd lintråd. Nb.,vb. Jfr sv.
bast, n. cortex; fn. bast, n. a) bast; b) töm,
betsel; c) ett slags groft tyg. Jfr skr. pâsa, m. tåg,
snöre, band, af pas, att binda.
BÄSTA, f. 1) farmor, mormor. Bästemor,
f. id. Bhl. Bästmor, f. farmor. Hs.; 2) svärmor.
Bhl. Bästamor, f. id. Hl.
BÄSTE 1, m. svärfar. Bästefar, m. id.
Bästefar, m. farfar. Hl. Bästfar, m. farfar.
Hs. Bästefar, m. farfar, morfar. Vl., bhl. D.
bæstefar, m. morfar, farfar; bæstemor, f. mormor,
farmor; jfr frans. beaupére, m. a) svärfar; b)
stjuffar; belle-mère, f. a) svärmor: b) stjufmor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0107.html
