Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- B
- BES ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”das vieh hat gebieset”. (Stalder I, 174); holl.
biezen, bijzen, id.; i frans. dial. beser, bezer, ”se
dit des vaches qui mouchent”; fn. bisa, summo et
rudi nisu moliri.
Besare, besehäst, m. bommen (i en väfstol)
kring hvilken det väfda lindas. Sk. (Ing.).
Bese-knut, m. oriktigt bunden knut (t. ex.
på ett kläde), som ej sitter utan springer upp.
Sk. (Oxie).
Bese-krämmare, m. kringvandrande
krämare. Sk. (Färs, Gärds, Ox.), hl. D.
bissekræmer, id. Sådana besekrämares kringvandring
förbjudes af Gustaf Wasa.
Beseri el. bess, n. kåthet, brånad. ”Löpa i
bess”, söka efter sängelag, gå otuktiga vägar.
Hs.,sdm. Jfr sv. löpsk af löpa, v. n. currere;
nht. betze, f. a) hynda; b) sköka.
BESA, bäjsa, f. lax som öfvervintrat i färskt
vatten och på stenig botten och derföre är
mycket tunn och mager. Hl. (kring Falkenberg).
BESATT 1 adj. prydd. ”Brua va så besatt”,
bruden var så prydd (med grannlåter). Sm.
BESATT, 2 adv. ganska, mycket, förvånande.
”Besatt mykke”, ganska mycket (eg. fördjefladt
mycket). Hs.—sk. Anm. Besatt är eg. p.p. af
besätta, v. a. a) præsidio munire; b) obsideri a
diabolo.
BESE, s. bäse.
BESEKNUT, besekrämare, s. besa 1.
BESERI, bess, s. besa 2.
BESI(G), adj. arg. elak. Beset, adj. tjuraktig,
ond, tvär. Sm. Jfr böhm. bês, m. djelvul; ryss.
bjes, id.; pol. bies, id.; serb. bijes, raseri; illyr.
bés, id.
BESITTINGEN! Ett slags ed. Sm.,bl.
BESKE(D), n. 1) betyg, prestbetyg. Hs.,ul.,ög.,
sm. (Vestbo). ”Han kom dänni prästs mä beske”,
han kom från prestens med betyg. Hs.(Bj.). Jfr
d. dial. besked, betyg; nht. bescheiden, v. a.; 2)
aftal. Sm.(Vestbo).
BESKUTTA, v. a. brukas blott i mildare
svordom: ”hin beskutta! beskutta så’nt!” V. Nk.
BESKÄFTIG, adj. 1) sysselsatt, onödigtvis
beställaam. Hs—sk.; 2) snäll, klok. Hs.; 3)
förståndig, allvarsam; i synnerhet om barn. Ul.; 4)
fintlig, fyndig, behändig. Vl.,sm.(Östbo, Vestbo);
5) näsvis, högfärdig, som gör sig till. Sm. (Östbo).
Nht beschäftigt, p.p. sysselsatt; jfr nht.
geschäftig.
BESKÄLE, adv. ögonskenligen, tydligen. ”Ja
såg honom beskäle”. Hs. Jfr sv. skilja, v. a.
BESKÄRMA SEJ, v.r. 1 beklaga sig öfver
något, med häftighet (och förtrytelse) omtala något.
Ul.,ög.,bl. Jfr nht. beschirmen, v. a. beskydda
(eg. med sköld).
BESLAGEN, adj. 1) kunnig, skicklig till
något Fl: (Ål.); 2) begifven på något. Hs.; 3)
förslagen, illistig, slug. Hs. Beslegjen, id. Jtl.
Fn. slægr, adj. slug; nht. beschlagen, v. a. a)
öfverslå, beräkna; b) bedraga, med list fånga,
snärja; beschlagen, adj.; a) kunnig, erfaren; b)
slug. (Grimm, wb. I, 1574).
BESLYNGÄD, adj. slingrad. Bhl. (Elfs.).
BESLÅ. (ipf.-slog), v. a. sätta skinn utanpå
(byxor). Ög.
BESMANNS-HÅNGEL, s. bismere.
BESMI(D), n. möda, bråk, omsorg. ”Med
besmi”, Hs.,vg.,nk. ”Ja hade mykke besmi mä
den här vagnen inna ja fikk’n som’n nu ä". Sdm.
Besmide, id. "Dä va ett fasligt besmide". Ul.
(Af besmida).
BESS, bessa, s. besa 1.
BESSlNG, s. bita.
BESTÄLLDT, adj. n. fulländadt, förbi, slut,
dödt. ”Dä ä beställdt”. Ög.
BESVEDD, adj. listig, klippsk, fintlig. Bhl.
(Oroust, Tjörn), vg. (Elfsb.).
BESVÄRATR, adj. ledsen, bekymrad. V. Nk.
Besvärän (beschwärän), id. Mp.
BESYNNLIT, adv. i synnerhet, besynnerligen,
enkannerligen. Ul. Besynnli, id. Fl. (Nl.) Jfr
nht. besonderlich, adv. id.; mht. sunderliche, id.
BET, s. bita 1.
BET Å SLET, s. bita 1.
BETA 1, f. innestängd beteshage. Kl. Fn.
beita, pascere. Jfr betning.
BETA 2, v. a. 1 bereda (skinn) med salt,
mjöl o. d.; låta köttsidan af skinnfällar surna
genom bestrykning med korn- eller rågmjöl. Dl.
(Mora, Elfd.), åm., hs., nk. Betna, id. Hs.,åm.
Jfr nht. beitzen, beizen, lägga (hudar och skinn) i
alunlag; moes. beists, surdeg. (Marc. 8: 15).
BETA 3, f. en syrad massa af drank. Hs. Jfr
beta 4, betna.
BETA 4, f. humle. Vg.,ög. Jfr sv. bitter, adj.
BETA 5, s. betta.
BETA 6, s. bita.
BETA PÅ, s. maa.
BETE 1, m. gällgumse, snöpt gumse. Sm.
Bete, bede. Bl.,sk. Gäll-bete. Vg. Beterbagge. Hl.
Bajta-väre. Vg. (Kind.). Jfr d. dial. bede, v. a.
snöpa: ”at bede væderlam”. (Mlb. D. L. 677).
BETE 2, n. tallruskor hemtagna till föda åt
getterna om vintren. Betes-ris, n. id. Hs. N.
beit, f. ris, friska qvistar som gifvas fäkreaturen
till foder; jfr fn. beita, v. a. pascere.
BETE 3, s. beda.
BETE 4, s. bita 2.
BETEL, s. bita 1.
BETES-FISK, s. ma-fisk.
BETES-GRÖ, n. Poa trivialis. Nk.
BETESKED, s. beda.
BETE-SKI(D), f. dörrpost, dörrträ, infodring
omkring en dörr, uppstående trästycken, som
bilda sidorna af en dörrkarm. Dls., Ö. Nk. Bete-ske,
baite-ske. Vg. (Marks h.). Betske, n. Sdm.,
Karlskoga bergsl. Bete-skifte, n. id. V. Nk. Af
fn. biti, m. bjelke, tvärbjelke; skíđ, n. 1) trä; 2)
skida; 3) del af en dörr, ”hurð var å skiði”,
dörren var halföppen. Rígsmál, stroph. 14; n.
beite-skji, f. dörrstolpe.
BETHAKE, s. bita 1.
BET-HUND, m. best, öfversittare, huggare,
dugtig karl. Kl.
BETNES. betnos, betnäbba, s. bita 1.
BETNING, m. beteshage. G.
BETNA, v. n. 1 surna; om dricka, mjölk o. d.
Åm. Bettnä, id. Mp. Bettän (ipf. bettnä). Vb.
Jfr beta 3, 4, bettän.
BETOMDISS, adv. då och då, stundom. Kl.
Betomtes, id. Sm. (Östbo). Bet-omtess, adv.
tidtals återkommande. Ög. (Ydre). Jfr bete, bede,
stund.
BET-ORD, s. bita 1.
BETROENSMÄRKEN, n. pl. def. röda lappar
på karlrockar. Vl. (Dalby s:n, enl. N. Axelsson).
BETSELMILA, f. betselstång. Hs. Fsv. mila, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0060.html
