Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- B
- BAL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ballta, f. sqvalleraktig qvinna. Ög.
BALLS, m. låga, bloss. Elds-balls, m. bloss,
eldslåga. ”Han går om natten å plokkar
krabbor me eldsballsen i handen”. Fl. — Fn. bál n.
1) bål; 2) eld; hbálast, blossa upp; n. bål, n.
bål, stor eld; e. dial. bal, en låga; skr. bala,
m. ljus, sken; hindost. bal-nâ, att bränna,
bâl-nâ, att lysa, antända, afg. bala-val, att
lysa.
Ballsa (ipf.-a), v. n. låga. ”Elden ballsa
ut genom skorstenen”. Fl. (Nyl.)
BALLSA v. n. 1 gå; 1) med möda gå (i snö
o. s. v). Sm.; 2) vada i snö eller dy. Dls.,
vg.,sm. Vallsa, id. Sm. Jfr it. balzare.
BALLSA NER, s. bala 1.
BALLSARE, m. kafle, hvarpå repet löper, då
skålar svarfvas. Bhl. (Göth. Mag. 577).
BALLSTJERNA, s. stara.
BALLSTYRUGER, ballstyriger, adj.
bångstyrig, ostyrig, våldsam, svår att styra, oregerlig;
oftast om hästar eller oxar, hvilka icke låta
tygla sig. Nk. Ballstyri. Bhl.,sk.,hl.,bl.
Balstöjrug, bangstöjrug. G. — Fn. ballstyrugr, d.
baldstyrig, balstyrig; n. balstyren; ns. ballstürig, id.
(Danneil). Jfr. bål, bol.
BALL-SVATTING, m. liten, liflig och munter
gosse om 6 eller 8 år. Sk. (Luggude). Jfr bälg.
BALLTA, v. a. 1 bereda illa och osnyggt.
”Ballta ihop ätät”. Ög.
BALNA, ballna, v. n. 1 svälla ut af fukt; om
träkärl och virke. Sk.,hl. Bolna, G. Balna,
bäla, Bl. Fn. bolgna, v. n. svälla upp; n. bolna,
d. bulne ud, d. dial. balke, id.; jfr buljna.
BALUN, m. förunderlig tingest. ”Dä va me
en konsti balun”. Sk. (N. Åsbo, Ingelst., Onsjö,
Gärds).
BALUNA, f. stort och tjockt fruntimmer. ”Den
stora balunan vill ha snibb bak på klädningen!”
S. Sk.
BALUNNS, m. knöl, kluns, t. ex. i ändan af
en käpp. Ög.
BALVÄR, s. balig.
BALÅ, s. bal.
BAMBÄL, m. tåg, rep. Åland. (Kökar).
BAMM,-en, m. stjelk, stam. Vb.
BANAN, interj., uttrycker förundran
bestörtning; 1) säges om allt som är vådligt och
fruktansvärdt. ”Hä var banan!” det var
förskräckligt, svårt, fruktansvärdt. Vb.; 2) säges om annat
synnerligen utmärkt. ”Hä var banan sä stor du
jär!” det var märkvärdigt hvad du är stor.
”Banan sä rik du jär!”, du är då omättligt rik. Vb.—
Måhända beslägtadt med fn. bani, m. mördare;
fsv. bane, id.; mht. bane, m. förderf; e. bane,
förderf, gift.
BAND, (bannd) n. bundt, kärfve af otröskad
säd. Dl.,ul.,sdm. Nio bannd utgöra en snes. Dl.
Af sv. binda, v. a. — N. band, id.
BAND, (bannd) n. gärdesgårdsbank. Fl. (Nyl.).
Bannde (pl.-dar), id. Banndar, pl. vidjor. G.
Af sv. binda, v. a.
Bannd-klyka, f. band af löfqvistar att
binda säd med. Ul.
Bannda-knykla, f, gammal, torr
gärdesgårdshank. G. (F.)
Bannd-kvistå, f. (stor, vanlig) knif, med
hvilken man qvistar upp ”banndar” eller
gärdesgårdshank. S. G.
Bannd stakje, m. oklufven stake, hvaraf
banden till gärdesgårdar tagas. Hs. (Db., Bj.).
Sjelv-vext bannd, n. ung grantelning;
begagnas till gärdning. Fl. (Ny)
BANDPIL, m. Salix amygdalin. Sk. (Fries,
Flora Scan.).
BAND-VIDE, m. Salix lanceolata. Sk. (Ibm.).
BANGEN, adj. i stånd till, capabel, ”Han jär
int bangen dill”. Nb. (Calix). Samma ord som följ.
BANGER, bang, bång, bången, adj. rädd,
modfälld. Vl.,vg.,sk.,hl.,bl. Bång. Ul. Bange. Vb.
Bangen. Jtl.,mp.,vg. Fsv. banger; d., nht., holl.
bang, id.
Banga sej, v. r. 1 kasta sig af och an af
smärta, vara stadd i plågor, nöd. Fl. (Nyl.).
Bangas, v.d. id. Fl. (Nyl.). Mht. bangen, v. n. frukta.
BANGLA, v. n. 1 utan framgång arbeta. ”Han
står å banglar. Mp.
BANING, barning, f. ro, lisa. Hl. Troligen af
bergning. Jfr bärga sig.
BANK, m. molnskockning, samling af moln.
Deraf solbanker, m. molnsamling kring den
nedgående solen. Kl. — N. bakkje, m. ”skybanke, en
tæt masse af skyer”; fn. bakki, m. molnsamling,
tjock dimma.
Banka se, v. r. 1 uppklarna; om luften.
”Luften bankar se”. Sm. (Enl. L—n).
BANKA, v. a. & n. 1 1) klappa på, bulta,
slå häftigt. Ul.,—sk., fl. (Nyl.). ”Banka på
dörren”. Bonka. Hs. Bunka. Sm. Bank (ipf
bankä), id. Vb. Krabba på, larma på, t. ex. en
dörr. S. Sk.; 2) piska upp, aga, ge stryk. Nk.
”Tier du inte, ska ja banke de, grebba!” Sk.
Bannk. Vb. ”Bank óp’an, så ’an mins’a”. Fl.
(Öb.). Banka är troligen freqventativum af ett numera
försvunnet verb binga (bang, bungit; jfr bängel. Fn.
bánga, v. a. slå, stöta; n. banka; d. banke; swz.
banken, bangen; mht. bangen; e. bang id.; e. dial.
bank, att prygla (Grose); lett. bunkét, att
mörbulta; moes. banja, f. slag; bani, eft sår; fn. ben,
f. o. n. sår; benja, v. a. såra; nht. bangeln,
bankeln, slå, smälla. (Grimm., Wb. I, 1104, 1110,;
hindost. b’onk-nâ, att slå (en nagel in; arab.
بااتح, baka’a, att slå upprepade gånger.
Bank, n. stryk, klapp. Hl.
Banka-nagel, vn. större spik eller
jernsprint, genom hvilken vagnskorgen eller dess
bottenbräde fästes vid vagnens underrede;
jernsprint som förenar ”lea-banken” på en vagn
med underredet. Vm.,nk.,sm.,bl.
Lea-bankapinne, m. id. Nk. Bank-sprint, m. id. Vm.
Banke, m. 1) slå, tvärslå på redskap i
allmänhet. Nk.; 2) tvärslå under en vagnshäck,
slå på en vagnsdel eller kälke, hvarpå korgen
hvilar. Ul.,sdm.,nk.,sm.,bl. Däraf kälk-, slä-,
vagn-banke, m. Nk.; 3) den delen af en vagn,
hvari målstakarne fästas. Kl. (Stranda).
Banke-bord, n. tvättsäte, bänk hvarpå man
bankar eller klappar linne vid tvätt. S. Sk. —
D. bankebord.
Bank-släd (def.-dan), f. arbetssläde med
bankar (störar till stöd för lasset); vid sidan.
Fl. (Öb.).
Le banke, m. slå på framkärran af en
vagn, den främre lösa banken på en vagn. Kl.
(Stranda), bl. Lea-banke. Nk.
BANNA, v. a. 1 förbanna. ”Han bannade sej på
dä”. Hl.
BANNAS, v. d. 1 svärja, uttala svordomar. Åm.,
—sk. Bannäs (ipf.äsä). Vb. — Fsv. banna, v.
a. 1) eg. hindra, förbjuda under hotelse af straff;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0052.html
