Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De återfunna barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den rackaren, baronen, lät sälta in mig för lumpna tiö’
riksdaler, då hade han alltid sina penningar i elt natt!*
bord, som står bredvid hans säng. Ser du, detta är
hans sängkammar-fönster. Nu, under det man dansar,
är ingen menniska åt den sidan. Om jag ställer mig
på bänken här, kan du klifva upp på mina axlar, och
då blir det en smal sak för dig, att komma in genom
fönstret. Nattbordet slår till höger om sängen ... Du
borrar hål i skifvan, och det öfriga vet du. Se dig väl
om i rummet, ifall der skulle finnas något annat som
duger, förstår du?
— Visst dj—n förstår jag; men hit med din knif,
långben .. .
— Hvad millioner dj—n skall du med den,
kyckling.
— Jo du, om någon skulle komma, så innan de
få lid att tänka, skall jag kila fram och märka dem i
underlifvet.
— Du har anlag att blifva en riktiger en, din
lilla sate, — utlät sig karlen, och klappade gossen på
hufvudet.
Sedan gossen stoppat knifven i barmen, klängde
han sig upp på karlens axlar, tryckle hål på rutan,
öppnade fönstret och kröp in i baronens sängkammare.
Endast en matt lampa brann der. Conrad såg sigom*
kring, och styrde färden till det ofvannämda bordet.
Men innan han började sitt arbete med borren föllo
hans ögon på ett briljanteradt ur, hvilket var
instucket i elt statif på bordet. Han bemäkligade sig genast
detsamma och skulle praktisera det i sin ficka, då han
i detsamma kände sig fattad af en stark hand öfver
nacken. Det var... baronen sjelf. Betjening tillkalla*
des, och den lilla tjufven blef gripen. Baronen gaf
inspektören befallning att följande dag transportera
honom till länsmannen.
När gossen fördes öfver gården, lill det rum som
skulle förvara honom, möttes han af professor Gren.
— Hvad är det för ett barn? — frågade han.
— En liten kanalje, som höll på alt stjäla
baronens guldklocka, — svarade en af betjenlerne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
