Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Vecka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också nu känna prickar och blindskär, det
förstås; men med kunskap om dem, kan han lätt
undvika dem, om han ej är ett nöt. Den enda
stora fara vid ångsegling är att brinna upp: men
äfven häremot kan man genom pannans konstruktion
taga sådana försigtighetsmått, att det sällan
eller aldrig inträffar.
Det gick ganska hurtigt och raskt fram, ehuru
den naturliga följden af rörelsen på däck blef
att sergeanten och Sara afbrötos i deras samtal
rörande mensklighetens största problem. Sergeanten,
drifven af sin raska natur, hade sprungit åstad
och nappat i seglet, ångbåtskaptenen till stort gagn
och nöje. Följden blef en brorskål dem emellan
der nere under däck i kaptenens hytt. Historien
omfar alldeles huru middagsmåltiden på fartyget
tillgick, ty derom har en däckpassagerare föga
begrepp. Han märker blott på solens sänkning mot
horizonten, och på skänkjungfruns flitiga spring
med islagna kaffekoppar, att middagen måtte vara
”passerad.” Salongsinvånarne hafva afgjort den
affären sins emellan; och när några troglodytfigurer,
litet gladare än vanligt, eller åtminstone mindre
fula under ögonen, vid denna tid uppträda ur
gömstället, så kan en af folket (fördäckspassagerarne)
förstå, att herrskapet plägat sig. Det är
sant likväl, som denna berättelse äfven förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
