Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vierziger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och femti); hoch (stark, tief) in den ansein,
se ex. under 1. 3. vitl av ål* 1840. 4. ⚔ Soldat
i 40:e regementet, -er, a oböji. Die ~ Jahre
fyrti[o]talet. V^erin, f -nen,se V^er 1. -fach,
-fältig, a fyrtiofaldig. -jährig, a fyrtioårig.
-St, ordn.tal adj. böjn. fyrtionde. V~stel, n [-s-fyrtion[de]del, -] {+-s-
fyrtion[de]del,+} -stel, a oboji. fyrtion[de]dels.
-stens, adv för det fyrtionde, -stündig, a som
räcker (varar) fyrtio timmar, fyrtiotimmars-,
-tägig, a som räcker (varar) fyrtio dagar,
fyrtiodagars-.
vier]Izinsiich, a 1. förräntbar med fyra procent,
löpande med fyra procents ränta,
fyraprocents-. 2. som ger fyra procent, -zöllig, a
fyra tum bred (tjock), fyratnms, t. ex. ~es
Brett. V-zylindermotor, m -s -en ⚙
fyrcylindrig motor.
Vietsbohne [Ti:], se Veitsbohne.
vigil‖ant [v], a vaksam, uppmärksam. V-ant,
m -en -en polisspion. V-anz, f O vaksamhet.
V-ie [’gillis], f eg. nattväkt; kat. kyrk.vigilia;
äv. själamässa, rekviem. -ier|en, -te -t intr [ä],
Avf e-n, etw. ~ hålla ett vaksamt öga på
ngn, ngt. ~
Vignüe [’vinje], f -n vigna, vingård, -ette [-[vin-’jeta], f -] {+[vin-
’jeta], /+} -n vinjett, -etiierer [’ti:], m -s -
vin-jettist.
Vignoles|schiene [’vinjol], f -n ⚙ jämv.
vignoles-skena.
Vigogne [vi-’gonja], f -n 1. se Vikunja. 2. se
-wolle. -garn, n -[e]s -e hand. vigognegarn.
-tier, r, -[e]s -e, se Vikunja. -wolle, f hand.
vikunjaull.
Vigllor [’vi:], m -s O vigör, livskraft, v-orös, a
(sup. -est) vigorös, [livs]kraftig. -ueur [rge:r],
f O kraft, styrka; jfr -or.
Yikar [vr’ka:r], m -s -e vikarie,
ställföreträdare; kyrki. predikobiträde, hjälppräst,
pastorsadjunkt. -iat, n -[e]s -e vikariat,
ställ-företrädarskap; kyi-u. missiv som adjunkt, [-v^-iier]en-] {+v^-
iier]en+} [rT’i:], -te -t intr [h]. Für e-n ~
vikariera för ngn, vara i ngns ställe, förrätta
ngns tjänst; r^de Art biol. vikarierande art.
-i|us, m -us -en, se Vikar.
Viking [v], m. m., se Wiking m. m.
Viktori|a [v-’to:], f 1. npr. Yiktoria, Victoria.
2. ⚙ viktoria, seger. ~ rufen ropa
Viktoria. 3. -en bot. o regia vattnens drottning.
4. -en se -chaise, -blau, n -s färg
viktoria-blått. -chaise [Js:zo], f -n viktoria siags vagn.
-fälle, pl. Die ~ geogr. Viktoriafallen, -gelb,
n -[e]s färg viktoriagult. -grün, n -s färg
viktoria-, malakit]grönt. -kreuz, n -es. Das ~
Victoriakorset eng. orden, v^nisch [’a:], a
viktoriansk. -orange [o^ra^a], n, se -gelb,
-rufen, n -s rop av ’viktoria’, segerrop.
Viktorin [v-’ri:n], m npr Vic-, Vik|torinus.
-e [’ri:na], f npr Vic-, Vik|torina. -er, m -s
-viktoriner munkoiden. -us, se Viktorin.
Yiktualien [’vik-’a:l], pl viktualier, matvaror,
livsmedel, -händler, m viktualie-, matvaru]-
handlare. -handlung, f -en viktualie-,
mat-varu|handel, -affär, -portion, f -en &
dagsportion utom bröd.
Vikunj‖a [vHkunja:], f -en zool. Auchenia vicunna
vikunja. -a-, i sms., se Vigogne-.
Vilajet [v], se Wilajet.
Villi|a [’vila:], f -en villa; äv. land;, lant]ställe,
sommarnöje. ~ Sanftleben F förr bysis
gäid-stuga. -a|gebiet, n -[e]s -e villaområde, -anell
[’nsl], n -s -e, -anelle [’nsla], f -n metr., mus.
Vil[l]auell. -eggiatur [vilsdga^tu.T], f -e»
sommarvistelse på landet; sommarnöje, [-v-en]ar-tig, -] {+v-en]ar-
tig,+} a villa]artad, -lik.
Villenllbau [v], m -[e]s villa]byggande, -bygge,
byggande av villor, -besitzer, m villaägare,
-kolonie, f -n villasamhälle, -ort, m -[e]s -erf,
se -stadt, -quartier, n -s -e, se -viertel. -stadt,
f -e† villastad, förort, trädgårdsstad. -Stil,
m -[e]s -e villastil. -straße, f -n villagata.
-viertel [fir], n villakvarter.
Viminal [vi-’na:l], m -s npr Viminalis i Rom.
Vinc-, se Vinz-.
Vindell|icier, m. m., se reij. -izier [vin-’li:], m -s
-vindelicier folkslag, v-izisch, a vindelicisk.
Vindikation [v], f -en jur. Vindikation.
vindizier‖en, -te -t tr vindicera. hävda sin rätt
till ngt, göra anspråk på ngt. n -s 0, V-ung,
f -en, se Vindikation.
Vinkulation [vig], f -en jur., hand. Vinkulation,
v-ier]en, -te -t intr [h] vinkulera. -ieren, n -s 0,
-ierung, f -en, se -ation.
vinol‖ent [v], a berusad, drucken. V-enz, f -en
rus.
Vinzenz [’vin], m npr Vincent[ius].
Viol- [vi’’o:l], i sms., se Veilchen-, -]a [’o:la:], f
en mus. viola.
Violation [v], f -en violation, våld]förande,
-tagande, kränkning.
Violllazee [vr-’tse:], f -n bot. violacé. vioiaceæ
violfamiljen, -block [vr’o:l], m -[e]s -e† ⚙ o.
fiolblock. -e,f-n 1. bot., se Veilchen. Gelbe
~ Cheiranthus cheiri lackviol. 2. mus., se -a. V-en,
a se veilchenblau, -en-, i sms., se Veilchen-.
violllent [v], a våldsam, häftig. V-enz, /Ö
våldsamhet, häftighet.
violett [vr-’lst], a violett, violblå. V~, n -s ⚙
färg violett. V’va, f npr Violetta, Violet.
V~-blindheit, f läk. violettblindhet. -en, se violett.
V^holz, n -es a) amarantträ; 6) jakaranda-,
palisander]trä. -lich, a ᚼ stötande i violett.
VoStrumpf, m -[e]s -e† F ’violettstrumpa’
katolsk prelat.
Violin‖bauch [vro-’li’.n], m -[e]s -e† fiols
resonansbotten. -bauer, m -s - violin-, fiol]byggare.
-block, se Violblock, -bogen, m -s - violin-,
fiol]stråke. -e [1i:na], f -n 1. mus. violin, äv.
isht F fiol. Die erste ~ spielen äv. bildl. spela
första fiolen. 2. skivklotsar på bogspröt.
-hals, m -es -e† violin-, fiol]hals. -ist(in), m
en -en (f -nen) violinist; jfr -spieler[in),
ka-I sten, m -s - fiollåda, -konzert, n -[e]s -e viö-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
