Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mulden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
transportband. Es gießt wie mit nn det öser
ner (F står som spön i backen). 2. trågformig
dalsänka, urholkning, ’bassäng’; geoi.
syn-klinal, ’tråg’. 3. metall, tacka, m-|en, -ete ge-et
intr [/i] o. reß sich n bilda (utgöra) en
trågfor-mig dalsänka (ett tråg etc.).
Muldenüachse, f -n, se -linie, -blei, n -[e]s bly
i tackor, m-förmig, a trågform|ig, -ad,
skål-form|ig, -ad. -gewölbe, n -s - byggn. trågvalv.
-bauer, m -s - tråg|huggare, -tillverkare,
-linie, f -n geoi. synklinallinje. -muschel, f -^,
se Napfschnecke. -See, m -s -n sjö i trågformig
dalsänka, m-weise, adv tråg-, så|vis. Es gießt
n, jfr Mulde 1.
muld|ig, a 1. se -enformig. 2. om trakt med
trågformiga dalsänkor.
Mule’garn [mju:l], n -[e]s -e ⚙ väv. [-[Geschleiftes]-] {+[Geschleif-
tes]+} n [dubbelt] mulgarn. -[-Jenny]maschine,
f -n väv. mul-, jenny|stol. -twist, m -es,se-garn.
Mülhausen [’hau], n npr Mulhouse i Elsass.
mulinier|en, -te -t tr ⚙ tvinna silke.
Mulje, f -n vågbrytare, pir.
1. Mull, m o. n -[e]s -e tyg moll.
2. Mull, m -[e]s -e 1. se Maulwurf 2. se
Meer-barbe.
3. Mull, Müll, n (ibi. m) -[e]s O 1. mull, damm,
stoft. 2. sopor, avfall.
Mulla [’mula:], m -s -s , se Molla.
Mü‖llabfuhr, f -en bortforsling, ibi. renhållning,
-abfuhrwagen, m -s - sop-, renhållnings|vagn.
-abladeplatz, m -es -e† sopstation, -behälter,
m sop|tunna, -lår. -dieb, m -[e]s -e
lumpsamlare.
Mulle, f -n 1. se Salamander 1. 2. F se
Kätzchen 1. 3. P se Mulde 1.
Mülle, f -n, ,se -n.
Müll|eimer, m sophink.
Müllen m -s -, se Abrahamsstrauch.
ONer, m -s - 1. mjölnare. Jeder n leitet das
Wasser auf seine Mühle ordspr. ung. var och en
är sig själv närmast. 2. a) se Mehlkäfer; b) se
Kaulquappe; c) se -chen. m^blau, a ljusblå,
-blau, n -[e]s O ljusblått, -bröt, n, se
Mehl-beere. -bursch|[e], m -en -en mjölnardräng.
-Chen, n zool. Sylvia curruca ärtsångare, -ei, f
1. ⚙ mjölnaryrke. 2. -en kvarn[rörelse].
-esel, m mjölnares åsna. -farbe, f, se -blau.
-gase [’ga:za], f -n gas till mjölsikt, siktduk,
-geschäft, n -[e]s -e kvarnrörelse, -gesell[e],
m -en -en mjölnargesäll; mjölnare. Die nen
schlagen sich F det snöar, -gewerbe, n -s
mjölnaryrke. -grasmücke, f, se -chen. -in, f
-nen mjölnar[fru, -hustru, mjölnerska.
-kä-fer, se Mehlkäfer, -karren, m -s -
mjölnar-kärra. -knappe, m -n -n, -knecht, m -[e]s -e,
se -bursche. -kreuz, n -es -e her. ankarkors.
-lohn, m -[e]s -e† malpengar. -maaßl, -maßel,
n mått 3.8 liter. m~mäßig, a mjölnarlik, som
en mjölnare. -meister, m förr mjölnarmästare,
nu självständig mjölnare, kvarnägare, -metze, se
Mahlmetze.
Müllersch, a. ne Flüssigkeit Müllersk lösning
för preparat; ner Gang läk. Müllersk gång;
Körperchen bot. Miillerska kroppar.
Müller‖schaft, f Øaiia mjölnare. -[s]tochter, f
-f mjölnardotter. -treppe, f -n kvarntrappa,
-wagen, m -s - mjölnarvagn.
Müll‖faß, n -fasses -fässer soptunna, -feuerung,
f O sop[för]bränning. -fuhrmann, m -[e]s -erf
o. -leute sop-, renhållnings|åkare. -grube, f -n
avstjälpningsgrop för sopor, -häufe|[n], m -ns
-n sophög.
Mülling m -s -e, se Elritze.
Müll‖karren, m -s - sopkärra, -kasten, m -s
-soplår.
Mullkleid, n -[e]s -er inollklänning.
Müli‖korb, m -[e]s -e† sopkorg. -kute, f -w P,
-[l]och, n -[e]s -erf, se -grube. -schaufel,
-schippe, f -n sopskyffel. -schmelze, f -n,
-Schmelzofen, m -s -† sop[för]bränningsugn.
-schüppe, se -schippe, -transport, m -[e]s
sop|-transport, -körning, F -åkning. -Verbrennung,
/-en sop[för]bränning. -wagen, m -s - sop-,
renhållnings|vagn.
Mulm m -[e]s -e 1. mnll[jord], torr och lös
jord. 2. sönderfallet murket trä. 3. vittrad malm.
4. röta, murkenhet, förvittring, förruttnelse.
m~|en, -te ge-t I. tr förvandla till mull,
komma att murkna, pulvrisera, söndersmula.
II. intr [s] murkna, [för]multna, [för]vittra.
m^icht, m~ig, a 1. mullartad, murken, [för-]
multnad, [för]vittrad; som smular sig. nes
Erz äv. mullformig malm. 2. bildl. Die Sache
ist n saken är sjuk (osund),
mulsch, se molsch.
mul[sterig, se -terig 1.
Mult[e]beere, f -n bot. Rubus chamæmorus
hjortron, dial. multer.
mult[e]rig, a 1. unken, möglig. 2. se mulmig.
Multi‖chromodruck, m -[e]s -e boktr, multikrom-,
- flerfärgs|tryck. -graph, m -en -en O multi-,
hekto|graf. -millionär, m -s -e mångmillionär.
m-par, a om djur födande många ungar, m-pel
[’ti], a mångfaldig, multipel-, -plan, m -[e]s
-e flygv. flerdäckare. m-plex [’mu], a
mångfaldig, multi|plex, -pel-, -plextelegraphie, f O B
multipeltelegrafi, -plikand, m -en -en mat.
multiplikand. -plikation, f -en mat.
multiplikation.
Multiplikationsl|kreis, se Repetitions kr eis.
ma-schine, f -n vani. räknemaskin, -methode, f -n
multiplikationsmetod, -rolle, -spule, f -w ⚙
eiektr. multiplikatorspole. -tafel, f -n
multiplikationstabell. -zeichen, n
multiplikations-tecken, x.
Multipli kator, m -s -en mat. o. elektr.
multipli-kator. -kator|gewinde, n -s - O elektr.
multi-plikatorlindning. -kator[rolle, f -n ⚙
multiplikatorspole. m-zierbar, a som kan
multipliceras, multiplicerbar. m-zier[en, -te -t tr
multiplicera. 5 mit 2 -t gibt 10 5
multiplicerat med 2 ger (blir) 10; mit sich selbst n
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
