Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Letzt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senaste (sista) tidén; in den men Zügen
liegen ligga på sitt yttersta; zum men greif en
tillgripa den sista ntvägen; zum men Mal
för sista gången: zum [dritten und] men Male
på auktion för [tredje och] sista gången. 3. komp.
mereir) den sista (senare) av två, den
sistnämnda; ich ziehe meres vor jag föredrager
det senare; welch mere(r), welche[i*) mere
vilken senare. II. adv 1. sist, senast, t. ex.
der m Eintretende. 2. på senaste tidén,
nyligen. Wie mir m dein Bruder sagte som din
bror sade mig häromdagen. 3. Am {zum)
men sist, för sista gången, senast. L~, f O
1. se Lme. 2. Auf die m till sist; zu guter m
till [allra] sist, slutligen, när allt kommer
omkring, -bietend, a 6ist-, högst|bjudande.
L^[e], /O avskedsfest, -kalas, -enmai. Zum
m, ge letzt /., 1. ex. -ens, adv 1. häromsistens,
nyligen. 2. för det sista, till sist, slutligen,
t. ex. erstens, zweitens und m. -erwähnt, se
-genannt. -øebohren, a sistfödd. -genannt, a
sist|-nämnd, -berörd, -hin, adv nyligen, -jährig,
a fjolårs-, -kommend, a sistkommande.
L»x, -Itba.ide(r), m o.f adj. böjn. den längst levande,
den efterlevande, -lich, adv [helt] nyligen,
på senaste (sista) tiden. L^ling, m -s -e den
siste [av sin ätt], -malig, a senast, -tägig,
a på [de] senaste dagarna, -verstorben, a
nyligen död (avliden), -willig, a
testamentarisk, enligt ngus sista vilja, -wöchentlich,
-wöchig, a från el. i senaste (sista) veckan.
1. Leu, m -en -en her. poet., se Löwe.
Leu [le:], m - Lei [le:i:], mynt. rumänsk leu.
Leuchel m -s - bot. Carex art Starr.
Leuchtliapparat m -[s]s -e lys-, belysnings|ap-
parat. -assel, f -n zool. Geuphilus electricus
(Scolo-pendra electrica) slags enkelfoting. -bake, f -n båk,
mindre fyrbåk. -bakterien, pl biol. fotogena
bakterier, photobakterier. -boje, f -ralysboj.
-bom-f ~n & lys|bomb, -kula. -draht,
m -[e]s -e† ⚙ lystrad, -e, f -n 1. lysande
föremål, bildl. lykta, ljus[huvud], t. ex. e-e ~
der Wissenschaften. 2. bot. a) se Berghopfen;
b) blaue m förgätmigej. 3. veter. dial. tid för
gumses gällande. 4. pl. jakt. bjort» ögon.
l-|en, -ete ge-et I. intr [ä] lysa, skina, t. ex.
der Mond -et. Der Himmel -et det blixtrar;
~ Sie! [var god och] lys hit! sein Licht m
lassen låta sitt ljus lysa (skina); etw. -et e-m
in die Augen ngt faller i ögonen (äv. är
sol-klart); lächelnd -ete er ihr in die Augen
leende lyste han henne i ögonen; e-m durch
das Zimmer, zu Bett, über den Hof m lysa
ngn genom rummet, till sängs, över gården;
die Augen -eten vor Glück ögonen lyste
(strålade) av lycka. II. tr t lysa. Ihre Blicke
-eten tiefe Rührung man såg djup rörelse
lysa fram. ur hennes ögon; e-n nach Hause
m lysa ngn hem. III. o pers. Es -ei det
blixtrar. -en, n -s O lysande, skinande;
blixtrande, äv. kornblixt. Das m des Meeres havets
lysande; zeitweises m fluorescens; es ging wie
ein m über sein Gesicht det drog som ett
skimmer över hans ansikte, l-end, a lysande,
skinande, fosforescerande.
Leuchter m -s - 1. ljusstake. ~ mit Armen
arm[ljus]8take. jrr Kronleuchter. 2. bot. Ohara
sträfse. -arm, m -[e]s -e ljusarm. -baum,.»»,
se Auster[n]baum,-dille, f -n, se -hals. -docke,
f -n ljusstaksskaft. -einsatz, m -es -e†, se
-hals. -gestell, n -[e]s -e, se -stuhl, -hals, m
-es -e† ljus[staks]pipa. -knecht, m -[e]s -e
ljusknekt, -köpf, m -[e]s -e† lös ljuspipa
ljushatt. -krone, f -n ljuskrona, -manschette, f
-n ljusmanschett, -schirm, m -[e]s -e
ljus-staksskärm. -stuhl, m -[e]s -e† 1. kandelaber.
2. Ijusstaksställ. -tisch, m -es -e bord
(konsol) för ljusstake, -träger, m 1.% vid procession
ljusstaksbärare. 2. se -tisch, -fülle, f -», se
-hals.
Leuchtilf äckel, f -n fackla, större lysbloss. -farbe,
f -n självlysande färg[ämne].
Leuchtfeuer, n lyseld, båk|eld, -ljus. -gebühr, f
-e», -geld, n -[e]s -er. [und Bakengelder]
«&» fyr- och båkavgifter. -wesen, n fyrväsen.
Leuchtllfische, pl zool. scopeiidæ prick fi skar. -gas,
n -es lysgas, -gasanstalt, f -en
belysningsgasverk. -gasvergiftung, f -en gasförgiftning,
-ge|schoß, n -schosses -schösse ⚔
lysprojek-til. -käfer, m zool. Lampyri« lysmask. Gemeiner
m L. spiendiduia vanlig lysmask. -kammer, f -n
[fyr]lanternin. -kegel, m ljuskägla, -korn, n
-[e]s -er† nattsiktmedel, självlysande
sikt-medel. -körper, »?. O ⚔ lyskropp; ljuskälla,
-kraft, f -e† lyskraft, ljusstyrka, -kränz, m
-es-ef ⚔ beckkrans, -kugel, f -n ⚙ ⚔ fyrv.
lys[kula, -bomb. -kugelröhre, f -n, se
Römer-kerze. -material, n -s -ien belysningsmaterial,
-mittel,^/ lys|ämne, -medel, belysningsmedel,
-moos, n -es -e bot. Schistostega osmundacea
ljus-mossa. M)l, n -[e]s -e lysolja, petroleum,
-or-gan, n -s -e biol. lysorgan. -patrone, f -n fyrv.
⚔ lyspatron. -personal, n -s -e fyrpersonal.
-pilz, rn bot. Agaricus (Armillaria) melleus honungS-
skivling. -rakete, f -n lysraket. -sardine, f
zool. Scopelus engraulis art prickfisk. -schiff, n -[e]s
-e fyr|fartyg, -skepp, -schirm, m -[e]s -e
röntgen. genomlysningsskärm. -schraube, f -n geod.
heliotrop skruv, -signal, n -s -e ljussignal,
-span, m -[e]s -e† fyrsticka, -springkäfer, m
zool. Elater noctiluoa lysknäppare. -spurgeschoß,
wschosses -schösse Xspårljusprojektil, -stand,
m -[e]s -e† geod. heliotropställning.
stärke-bestimmung, f -en fotometrering, -stein, m
-[e]s -e min. Bologneser (bononischer) m
bo-lognesisk (bononisk) fosfor el. lyssten. -Stoff,
m -[e]s -e belysnings-, lys|ämne, -material,
-tiere, pl zool. självlysande (fosforescerande)
insekter, -tonne, se -boje.
Leuchtturm m -[e]s -e† fyr|torn, -båk. ~ mit
Blinkfeuer blänkfyr; ~ mit Drehfeuer
roterande blänkfyr. -abgaben, pl, -gebühr, f -en
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
