Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TILLRÅKNANDE. 691
hvarje menniska är af sådan beskaffenhet som hennes vilja
och hennes förstånd, som kommer deraf. 2. Häraf följer
också, att allt godt och äfven allt ondt hör till viljan, ty allt,
hvad som utgår från kärleken kallas godt, änskönt det kan
vara ondt, emedan nöjet, som utgör kärlekens lif, gör att
det kännes såsom godt; viljan går medelst detta nöje in i
förståndet och frambringar samtycke. 3. Viljan är derföre
menniskans lifs vara eller väsen, men förståndet är dess
tillvaro eller tillvarelse som kommer deraf, och emedan väsendet
icke är något, utom för så vidt det är i en viss form, så är icke
heller viljan något utom för så vidt den är i förståndet; derföre
gestaltar eller formar sig viljan i förståndet och träder så fram i
ljuset. 4. Kärleken i viljan är ändamålet, och i förståndet
söker och finner den orsakerna, medelst hvilka den fortgår
eller skrider framåt till verkan; och emedan ändamålet är
föresats, och denna måste hafva något till afsigt, så hör ock
föresatsen till viljan och ingår genom afsigten uti
förståndet och drifver detta till att forska efter och öfverväga
medel samt att bestämma sig för sådana som leda till
verkningarne.’ 5. All menniskans egenhet bor i viljan, och den är
ond ifrån hennes första födelse och blifver god medelst den
andra;’ den första födelsen är af föräldrarne, men den andra
är af Herren. Af dessa få antydningar är det klart, att
viljan har en helt annan egenskap än förståndet, och att de af
skapelsen äro sammanbundna såsom vara och tillvara,
följaktligen att menniskan är menniska i första rummet af viljan
och i det andra af förståndet. Deraf kommer det också, att
viljan tillräknas menniskan men icke tanken, och att
följaktligen det onda och det goda tillräknas, emedan dessa,
eåsom sades, hafva sitt säte i viljan och derifrån i
förståndets tanke.
659. Orsaken till att icke något ondt, som menniskan blott
tänker, tillräknas henne, är den, att menniskan är så skapad,
att hon kan förstå och på grund deraf tänka ondt eller godt,
det goda af Herren eller det onda af helvetet; ty hon är
midt emellan beggedera och har förmåga att välja det ena
eller det andra af den fria viljan i andliga ting, hvarom vi
redan talat i ett särskildt kapitel. Emedan hon nu har
förmåga att fritt välja, så kan hon vilja eller icke vilja (det
som inkommer i tanken), och hvad hon vill, det emottages
af viljan och tillegnas, men hvad hon icke vill, det
ernotta-ges icke och tillegnas således icke. Allt det onda, till
hvilket menniskan är böjd ifrån födelsen, är inskrifvet i hennes
naturliga menniskas vilja, och i samma nian som hon fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
