- Project Runeberg -  Den gamla antikvitetshandeln /
433

(1913) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Carl Johan Backman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. III - LXVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEXTIOÅTTONDE KAPITLET 433

till statssekreteraren utan tvivel skulle medföra Kits
frikännande och frigivning utan allt uppskov.

Sedan de tre herrarna slutat sina göromål, skyndade de
tillbaka hem till mr Swiveller, vilkens förbättring, efter vad
de funno, gick så lyckligt framåt, att han hade kunnat sitta
uppe en halv timme och samtala helt muntert. Mr Garland
hade gått hem för en stund sedan, men mr Abel satt ännu
kvar hos honom. Sedan man sagt honom allt vad som
blivit uträttat, togo de båda herrarna Garland och den
ensamme gentlemannen avsked och lämnade patienten ensam
med notarien och den lilla tjänsteflickan.

»Eftersom ni är så mycket bättre», sade mr Witherden,
»vågar jag kanske meddela er en nyhet, som på
ämbets-väg kommit till min kännedom.»

Tanken på någon underrättelse i ämbetsväg av en person,
som hade att göra med lagsaker, tycktes skänka Richard
allt annat än en försmak av någonting angenämt. Kanske
han inom sig ställde den i samband med ett par utestående
räkningar, med avseende på vilka han redan hade fått
åtskilliga hotande brev. Hans mod sjönk, då han svarade:

»Verkligen, sir. Jag hoppas likväl att det inte är
någonting av oangenäm beskaffenhet?»

»Om jag trodde det, skulle jag välja ett bättre tillfälle för
mitt meddelande», svarade notarien. »Låt mig först och
främst säga er att mina vänner, som varit här i dag, icke
veta av någonting och att deras vänlighet mot er har varit
alldeles frivillig och utan hopp om vedergällning. Det kan
göra en lättsinnig, bekymmerslös man gott att veta det.»

Dick tackade honom och sade, att han hoppades det.

»Jag har anställt åtskilliga förfrågningar efter er», sade
mr Witherden. »Ni är brorson till Rebecka Swiveller, som
dött ogift på Cheselbourne i Dorsetshire.»

»Dött!» utropade Dick.

»Ja, dött. Om ni hade varit ett annat slags brorson, skulle
ni ha kommit i besittning av tjugufemtusen pund — så
säger testamentet. Som det nu är, har ni fått en
livstidsränta på hundrafemtio pund om året, men jag tror jag kan
lyckönska er även till det.»

»Sir», sade Dick, »det kan ni. Ty med Guds hjälp skola
vi nu sätta den stackars markisinnan i skola. Och hon skall
gå klädd i siden och ha allting i överflöd, så vitt jag
någonsin mer kommer upp från denna säng!»

28 K Den gamla antikvitetshandeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dengamla/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free