Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15.6 den gamla antikvitëtshandeln
hans ögon ett fruktansvärt och vördnadsbjudande
utseende.
»Nå, min gosse, du kom för att tjäna av den där
shillingen du fick», sade mr Witherden; »inte för att förtjäna
en till, vad?»
»Nej, visst inte, sir», svarade Kit och såg upp. »På
någonting sådant har jag aldrig tänkt.»
»Lever din far?» sade notarien.
»Död, sir.»
»Din mor då?»
»Hon lever, sir.»
»Omgift — vad?»
Kit svarade icke utan en viss harm att hon var änka
med tre barn och att vad det angick att gifta om sig, så,
om herrn kände henne, skulle han icke tänka på något
sådant. Vid detta svar begravde mr Witherden sin näsa i
blommorna igen och viskade till den gamle gentlemannen
bakom1 buketten, att han trodde, att ynglingen var så ärlig
som en yngling skall vara.
»Nu», sade mr Garland, sedan de hade gjort honom
några vidare frågor, »nu ämnar jag giva dig något —»
»Tack, sir», svarade Kit, och det på fullt allvar, ty detta
tillkännagivande tycktes befria honom från den misstanke,
som notarien hade antytt.
»Men», återtog den gamle gentlemannen, »kanske jag vill
veta något mera om dig, så därför kan du säga mig var
du bor, så skall jag skriva upp det i min anteckningsbok.»
Kit sade honom det och den gamle gentlemannen skrev
upp adressen. Han hade knappt hunnit det, då det blev stor
uppståndelse på gatan, och den gamla frun skrek att Whister
skenade sin väg, varpå Kit rusade ut för att taga fast
honom och de andra följde efter.
Det såg ut som om mr Chuckster hade stått med händerna
i fickorna och hånat ponnyn med sådana uppmaningar som
»stå stilla» — »ptro-o» och dylikt, som icke kan fördragas
av en livlig ponny. Följaktligen, då ponnyn icke kände sig
avskräckt av någon hänsyn till plikt eller lydnad, hade han
slutligen satt av i fullt språng och höll nu som bäst på
att rassla nedför gatan, under det mr Chuckster, utan hatt
och med en penna bakom örat, hängde sig fact bakefter
giggen, och gjorde fåfänga försök att draga den åt
motsatta hållet, till alla åskådarnas obeskrivliga beundran. Men
även i att skena hade Whisker ett förvänt sätt, ty han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
