Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
52 den gamla antikvitetshandeln
»Vad!»
»Jag säger: vad hindrar dig», upprepade den andre med
fasthet, »att gifta dig med henne?»
»Och hon är inte ännu fjorton år!» utropade Dick.
»Jag menar inte att du skall gifta dig med henne nu»,
svarade brodern förbittrad; »antag om två år, eller tre eller
fyra. Ser gubben ut som han skulle leva länge?»
»Han ser inte så ut», sade Dick och skakade på huvudet,
»men de här gamla, de äro ingenting att lita på, Fred. Jag
har t. ex. en faster nere i Doresthire, som var på väg att
dö, då jag var åtta år gammal, men som inte har hållit
ord än.»
»Så betrakta då frågan från den sämsta sidan», sade
Trent. »Antag att han lever.»
»Ja, det är just det», sade Dick. »Det är just det
kinkiga i saken.»
»Jag säger», återtog hans vän, »antag att han lever och
jag övertalade Nell till ett hemligt giftermål med dig. Vad
tror du följden skulle bliva av det?»
»En familj och en årlig inkomst av ingenting att
underhålla den med» sade Richard Swiveller efter ett ögonblicks
begrundande.
»Jag säger dig», svarade den andre med förökat allvar,
vilket, vare sig det var verkligt eller låtsat, hade samma
verkan på hans vän, »jag säger dig att han lever för henne,
att han lika litet skulle göra henne arvlös för en begången
olydnad som han skulle taga mig till nåder igen för vilket
prov på lydnad eller dygd, jag än kunde göra mig skyldig
till. Han skulle inte kunna det. Du eller vilken annan
människa som helst, som har ögon i huvudet, måste väl
se det.»
»Det förefaller verkligen osannolikt», sade Dick
fundersamt.
»Det förefaller osannolikt därför, att det är osannolikt»,
svarade hans vän. »Om du ville giva honom en särskild
anledning att förlåta dig, så laga bara att det uppstår en
oförsonlig brytning mellan dig och mig — bara for syns skull,
menar jag, naturligtvis — så skall han fort nog förlåta dig.
Vad Nell beträffar, så urhålkar den beständigt fallande
droppen till slut stenen; du vet att du kan lita på mig vad
henne angår. Vare sig således att han lever eller dör, så
vad gör det till saken? Du blir i alla fall ensam arvinge
till den gamle rike gnidarens förmögenhet; du och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
