Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
kars smugglare, som torde slräfva att, med lifsfara och
försakelse, bereda uppehälle åt sig och kanske de sina. Jag
meddelade fruntimren min afsigt att ankra i natt med jak-
ten vid Cowes och lemna henne så snart hon var i säker-
het. Er oväntade ankomst gör blott den skillnad häri, alt
jag måste förut ernå er herrlighets löfte, det ni och er be-
sättning låter mig och mitt folk lemna henne utan hinder,
sedan vi förrättat denna tjenst.”
”Jag ger mitt ord i underpant, min herre, och tackar
er dessutom samt hoppas ni tillåter mig erbjuda någon
vedergällning.”
”Helt visst icke, mylord!”
”1 alla händelser, min herre, om jag vid något annat
tillfälle kan vara till tjenst, eger ni att befalla.”
Pickersgill svarade ej.
”Säkert, hr Pickersgill.”
”Pickersgill! hvad jag hatar det namnet!” sade smyg-
handlaren tankfull. ”Jag ber ers herrlighel förlåta —• om
jag får anlita ert bistånd för någon af mina olyckliga
kamrater. —”
”Icke för er sjelf?” yttrade fru Lascelles.
”Min fru, jag idkar ej mer smyghandel.”
”För den fägnad jag röner all höra detta beslut, tag
mitt varma handslag och min tacksamhet.”
”Och min,” sade fru Lascelles halft gråtande.
”Och min äfven,” sade lord B. och steg upp.
Pickersgill drog frånsidan af handen öfver sina ögon,
vände sig om och lemnade kajutan.
”Hvad jag är säll!” yttrade fru Lascelles, och brast i tårar.
”Han är en ståtlig karl,” anmärkte Iord B. ”Kom, låt
oss alla gå på däck.”
”Pappa har icke sett faster.”
”Riktigt; jag vill gå in till henne och sedan komma
efter.” Cecilia inlät sig i samtal med Slewart och omtalte
för honom det som timat. Fru Lascelles satt vid akter-
spegeln, med den täcka handen stödd mot kinden, mycket
lik en ny Julia.
”Fru Lascelles,” sade Pickersgill, ”förrän vi skiljas, til-
låt mig anmärka, alt det är ni, som förmått mig öfverge
mitt yrke.—• ”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
