Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1834.] GULDGRUFVOK. 235
En dag red jag uppför dalen till den aflägsnaste bebodda
punkten, strax ofvanför hvilken Cachapual delar sig i två djupa
hemska dalgångar, hvilka tränga rakt in i den stora bergskedjan.
Jag klättrade upp för ett sannolikt mer än 6,000 fot liögt spet-
sigt berg. Här framstälde sig, såsom öfverallt annorstädes, utsigter
af det största intresse. Det var genom en af dessa dalgångar som
Pincheira inkom i Chile oeh härjade det kringliggande landet.
Detta är samme man, hvars anfall på en landtgård vid Bio Negro
jag har beskrifvit. Han var en renegat af blandad spansk och
indiansk ras, som samlade en stor skara indianer och slog sig ned
vid en ström på Pampas, på ett ställe, hvilket de trupper, som
skickades efter honom, aldrig kunde upptäcka. Härifrån brukade
han rycka ut och då han gick öfver Cordilleran på hitintills oför-
sökta pass, ödeläde han landtgårdarne och dref hornboskapen till
sin hemliga mötesplats. Pincheira var en utmärkt ryttare och han
gjorde alla sina följeslagare lika förträffliga, ty han sköt genast
den, som tvekade att följa honom. Det var mot denne man och andra
kringströfvande indianstammar, som Rosas förde utrotningskriget.
Den 13 seytember. — Vi lemnade Cauquenes bad och i det
vi åter kommo på stora vägen, sofvo vi vid Bio Claro. Från detta
ställe redo vi till staden S. Fernando. Innan vi hunno dit, hade
den sista instängda kitteldalen utvidgat sig till en stor slätt, hvilken
sträckte sig så långt i söder, att de aflägsnare Andernas snöiga
toppar syntes liksom öfver hafvets synrand. S. Fernando liggei
tjugu mil från Santiago och detta var min yttersta punkt mot
söder, ty här vände vi oss i rät vinkel mot kusten. Vi sofvo vid
Yaquils guldgrufvor, hvilka bearbetas af en amerikanare, mr. Nixon,
för hvars välvilja under de fyra dagar, som jag vistades i hans
hus, jag står i mycken förbindelse. Påföljande morgonen redo vi
till grufvorna, livilka äro belägna på en fem mils afstånd, nära
spetsen af en hög kulle. Under vägen sågo vi en skymt af sjon
Tagua-tagua, som är ryktbar för sina simmande öar, hvilka halva
blifvit beskrifna af M. G-ay *. De bestå af åtskilliga vissnade
växtstjelkar, som äro hopflätade med hvarandra och på hvilkas yta
lefvande växter slå rot. Till sin form äro de vanligen kretsformiga
och deras mäktighet går från fyra till sex fot, hvaraf största delen
ligger nedsänkt i vattnet. Allt efter som vinden blåsei, y a e
från den ena sidan af insjön till den andia och me öia o a o
skap och hästar som passagerare.
* I Annales des Sciences Naturelles, Mars
skicklig naturforskare, var då sysselsatt med
naturalhistorien i konungariket Chile.
1833. Gay, en ifrig och
att studera alla grenar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
