Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G. B. A. Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
G. B. A. HOLM 50
Hans handstil — se underskriften på porträttet —
säger mycket om den klarhet, reda och kraft, som utmärkte
honom. Hans kladdar eller koncept voro som de
ypperligaste renskrifter, och jag vet ej, hur många arkivhyllor
som kunde fyllas av vad han personligen skrivit Som
till en mystisk kult eller en högtidlig fest stängde
han sig inne för att utarbeta en svarsartikel eller en
bolagsordning eller årsredogörelse och gladdes sedan
till kropp och själ, utandandes någon sorts triumf, då
han, röd i ansiktet av ansträngning och intresse, med
upprörd stämma och fötterna i nervös rörelse, så att
skorna knarrade, satt vid sitt lika ordentliga som
rikhaltiga skrivbord och läste upp sitt opus. Med
ypperlig diktion och så att alla bokstäverna,
särskilt i ordet m-i-l-l-i-o-n, kommo till sin rätt Och så
nedstoppades dokumentet i skinnportföljen och, i
synnerhet om det var fråga om någon viktig strid,
exempelvis om almanacksarrendet, fällde han huvudet
som en bisonoxe före angreppet och gick med korta
och hastiga steg genom den långa korridoren. Han
brukade då instruera vaktmästarpojken, vad han skulle
säga i hans frånvaro, och en gång, då han skulle gå upp
till Hans Kungl, höghet kronprinsen, sade han: »Frågar
någon efter mig, så säg, att jag är hos kronprinsen»
Vad var det du skulle säga?» »Att häradshövdingen
sitter på Kronprinsen», svarade den troskyldigef en
sekund därefter djupt olycklige ynglingen. Att
avlägsna sig för en lunch var något, som han så ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
