Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Nina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John claudius’ Äventyr • 247
de båda rumsfilerna till höger och vänster vidöppna,
och i lyktans sken skymtade en och annan kvarlämnad
piedestal eller bronskandelaber mot bakgrunder av
gult, rött och blått, eller från den gröna sal, vi ännu
stodo i, genom biljarden, rökrummet och biblioteket.
— Här svänger man sig i salongerna, sade han
torrt, men var är skrotet?
— Giv mig lyktan! befallde jag Boy.
Jag tog den.
— Finns ingen lampa?
Han tänkte efter.
— I lilla herrummet är det en ampel i alkoven,
som nog kan brinna.
— Bon, så gå vi först dit.
Och jag ledde vägen in i mitt svunna paradis.
— Varmt är här icke, klagade Benny.
— Kan du skaffa något att äta eller dricka? sade
jag sedan ampeln tänts.
Boy log illmarigt:
— Här ha väggarna gömmor, som icke ens
gamlingen kände till.
Och han öppnade strax vid huvudgärden en
panelskiva, bakom vilken syntes på hyllor några flaskor,
käxlådor, marmeladaskar, biskviburkar och
choklad-bonbonjärer.
Benny började smacka med tungan.
— Vänta, sade jag, den här buteljen räcker till
oss alla tre. Kom ihåg, Benny, det duger icke att
bli full!
Jag plockade ur skåpet några askar och en butelj
gammal madeira, som jag placerade på nattduksbordet.
Min mening var att ensam undersöka bottenvåningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
