Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - De tre familjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en frodig ost i den andra handen eller under armen,
samt håller i munnen sjelfva nyckelknippan. Der spjelkas
ved, samlas kål i en korg, der skuras knifvar och gafflar,
fjällas aborrar, halshuggas tuppar, skummas grädde, vispas
ägg och mjölk och socker och mjöl och mandel till samman,
hvarom Kajsa Varg bättre kan berätta; här krusas serveter,
framräknas glas, hackas granris, sättas blommor i
porslinskorgar, påhälles friskt flugvatten, lägges en träklabb under
bordsfötterna; o. s. v. Der jagas gässen bort, dito grisarne;
här utställes en post, som ger till känna de fremmandes
ankomst och är genast färdig att öppna grind.
Allt detta och mera dylikt föregick här. Emellanåt var
brukspatronen ute och tittade och lyddes, torkade svetten
ur pannan, såg på sin klocka, gick in och kom åter ut,
otålig, som man alltid är vid dylika tillfällen. Ändtligen
hördes vagnsbuller. Med öppna armar skyndade han, så
fort han förmådde, de tre officerarne till mötes, och ett
hjertligare »välkommen» hade väl aldrig klingat från någon
menniskomun, än från brukspatronens. Man steg in, ännu
en omfamning och man var hemmastadd. – »Jag väntar
några flera; majoren och ryttmästaren ha lofvat komma,
jemte kronofogden och länsmannen,» yttrade brukspatronen,
»under tiden täcktes herrarne stiga upp på min kammare.
Jag har en liten putslustig plan för mig, hvarmed herrarne
måste biträda mig.» – Man steg upp; gubben bad dem sitta. -
»Till en början skall jag roa herrarne med några små
rariteter.» – Han öppnade ett skåp: »här är det glas, salig
Lucidor begagnade, då han på källaren tog sin sista klunk
efter duellen. Det är ju rätt artigt? Här min farfars
ölbägare; den är ju bra massiv? Här en glaspokal, tillhörande
dito. I glaset ser man en ritning, som utmärker, hur
mycket hvar och en i stöten förmådde dricka. Näst min
kära farfar lärer prosten varit den styfvaste; se, här står
hans namn, och under: nulla dies sine linea. Men
jag glömmer det egentligaste, min plan. Saken är den.
Här i socknen befinner sig en högst löjlig, dum och
högfärdig man, annars kallad sekreter, emedan han är ett slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
