Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 7. En återblick på min barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och en kall ilning genomlöpte nu hans kropp. Redan hördes
sorlet af ett vattenfall, från en höjd syntes staden med
sin långa raka gata, sin bro, sina trenne torn, sitt slott och
sin strömqvarn. Solen sjönk ned, och dess sista strålar förgylde domkyrkotornets klot, som likt en eftersol tycktes
glindrande sväfva i molnen, sedan den verkliga ej mera var
synlig. Tullen passerades utan olägenhet. Nahum tog farväl
af sina nya vänner och anlände till sitt så kallade djekneqvarter,
der genast syn och hörsel förbryllades af en mängd
stojande skolgossar, som i skjortärmarna slogo boll. Han
tyckte, att allas ögon, till och med husets, voro riktade på
honom, och han smög sig vid afhoppandet tätt intill vagnen för
att åtminstone mot den hafva ett ryggvärn.
Peter, som varit mera med i verlden, var dristigare.
Han röjde sig väg midt igenom skaran och sökte upp värdinnan med tillkännagifvande, att han nu vore här med den
unge studiosen, och bad att få lassa af. En tjock, enögd
och rödbrusig gumma i uppsatt mössa och lintygsärmar
utkom, ref sig bakom örat och linkade mot Nahum, som
framgick och kysste hand. Gumman klappade honom på
kindbenet och bad honom stiga in. – »Jag håller just nu
på,» sade hon, när de voro inkomna, »att grädda pannkakor,»
och upplyfte dervid en af dem på spaden och räckte
henne åt Nahum. Han bockade sig och fattade den i hand;
men, som hon var temligen het, släppte han henne pladask
i golfvet. Gumman upptog och lade henne på en stentallrik,
af blåste sanden, strödde 1/32 uns socker ofvanpå och
tillade: »se så, min lilla vän, der har han socker på; ät nu!»
Emellertid inburos sakerna och den så kallade djeknekosten,
bestående af potatis, ärter, kött, malt, gryn, m. m.,
hvilket allt gumman tog i förvar. Osten, smörbyttan, skinkan,
mjölet och lingonsyltet, enligt den instruktion, Nahum
på förhand undfått af sina nya kamrater, behöll han för
sig. Han var nu inträdd en helt ny verld. Den enda
bekanta, han egde qvar, var Peter; men med morgondagen
skulle äfven han begifva sig bort, och detta fylde Nahums
bröst med en bitter ängslan. Han stälde sig stirrande vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
