Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - I - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oaktadt alla efterfrågningar fick han ej annat svar, än att
ingen sedan gårdagsqvällen sett honom. Man tillsporde de
bredvid liggande farkosterna, men med lika liten framgång.
Samma svar erhölls af posten vid Riddarholmskyrkan och
af stadsvakten vid rådhuset. Från efterspaningar skred man
till gissningar, och hvad var naturligare, än att han under
sömnen gått upp på däck och stupat i sjön. En rad af
båtar med båtshakar omhvärfde genast fartyget. Men äfven
detta bemödande var fåfängt. Alla beklagade händelsen,
tyckte det vara stor skada på den unge hoppgifvande
studenten och bedröfligt med den arme informatorn, åt
hvilkens vård det olyckliga offret blifvit anförtrodt. Bosander
var otröstlig och gick och vred händerna. Slutligen kom
en gumma, hvilken bittida på morgonen gått från däck
för att afyttra några korgar ägg, dem hon fört med sig från
Vesterås, och meddelade vid underrättelsen om händelsen:
»att hon midt i natten hört ett ömkligt läte helt nära
skorstenen på Yngve Frey. Detta hade flera gånger upprepats.»
– Man föll nu på den tanken, att ynglingen möjligtvis omkommit
i maskineriet. Ny, men fruktlös undersökning. Man
började då lyfta på en mängd saker, ullsäckar och koffertar,
hvilka voro lagda eller staplade öfver hvar andra, i förmodan,
att han kanske krupit under någon af dem. Vid
denna ransakning hördes verkligen till allas bestörtning ett
ömkligt ljud; man stannade, man lyssnade; då tystnade det.
Man började åter att hvälfva och skjuta, och lätet förnyade
sig. En af fartygets besättning lade örat till en stor kappsäck
och sade: »Här måtte grefven ha inlogerat sig eller
fan sjelf. Det krafsar i kappsäcken.» Alla, jemväl Bosander,
samlade sig omkring det utmärkta stället, och man
började att uppsnöra kappsäcken. Bosander stod med fälda
händer och undrande blickar, ty den var hans. Ändtligen
blef kappsäcken öppnad, och se, till allas förvåning kröp
en halfdöd katt derur. – »Hvad fan är detta!» ropade kaptenen,
»för herrn kattungar med sig? Är detta också en af
disciplarne?» – Alla började att skratta. Bosander mumlade
ett par ord mellan tänderna, snörde helt skamflat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
