Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Karl XIIs vistelse i Sachsen 1706—7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste man altså finna på något annat sätt att tillfredsställa Karl. Själf ville han ingenting bestämdt fordra; han påstod, att det tillhörde de kejserlige att föreslå; sedan ville han yttra sig öfver förslagen.[1]
Underhandlarne funno detta sätt att gå tillväga nog ovanligt: det vore väl mycket begärdt, att deras uppfinningsförmåga utan någon som hälst upplysning, om hvad konungen önskade, just skulle träffa det rätta. Gref Wratislaw, som väl kunde tycka, att han gjort hederliga anbud, infann sig enskildt hos Piper och förifrade sig härvid ända därhän, att han å sin sida fälde hotelser: »läte konungen sig ej nöja, så wore det ett tecken, att han sökte krig; man ville afvänta första dusten, men hoppades innan kort kunna göra motstånd som ärligt folk». Dylika förhastelser aktade sig Svenskarne väl att omtala för Karl.[2]
Emellertid återkommo medlarne den 22 Juli och framförde nya förslag från Wratislaw. Såsom något, som han trodde vara konungen behagligt, erbjöd han nu, att kejsaren skulle »göra något till Gottorpska husets nytta och säkerhet», för svenska kronan efterskänka rikskontingenten i kriget mot Ludvig XIV och åt konungen uppdraga landet Hadeln.[3] Karl var ej missnöjd med dessa förslag. De lockade honom att för första gången yttra sig om den satisfaktion han önskade: »de Slesiska protestanternas lättnad skulle mer än allt annat förnöja honom».[4]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
