- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
243

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - Naturainkomsternas förvaltning - Finansförvaltning i fält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 243
farande en ställning af på samma gång kassatjänsteman, bankir
och allmänt affärsombud.
Den lägre personalen i räntekammaren synes hafva för-
blifvit den samma som bestämdes i Peder Anderssons räntmästare-
fullmakt. Ännu i Mårten Wewitzers beställning af 1633 om-
talas såsom hans medhjälpare en bokhållare och en kassör.
Bokföringen stannade i stort sedt på den ståndpunkt, som
den uppnått vid midten af 1620-talet, så vidt af de nu bevarade
räkenskaperna kan slutas. De äro förda dels månadsvis —
veckoaviserna till räknekammaren försvinna däremot _-, dels
sasom sammanfattande och systematiserade hufvudböcker k
Huru naturainkomsternas förvaltning utvecklat sig, kan
ej fullt utredas. För varuhuset känner man inga räkenskaper
af senare år än 1621, men detta kan bero på samlingarnas ofull-
ständighetJ. I hvarje fall försvunno varuhusets förnämsta upp-
bördsposter, koppar och järn, da de stora kompanierna upprättades
för att drifva handeln med dessa varor. Öfriga naturapersedlar
gingo säkerligen i allt större utsträckning till lokala statsbehof,
så att de ej vidare behöfde transporteras till någon central upp-
bördsanstalt. Proviantmästare i de olika landsändarna omtalas i
1631 års räkenskapsordning1 2
3.
Anstalterna för härens finansförvaltning i fält stå vid
sidan af den normala kammarförvaltningen och göra så till vida
inträng på denna, som en del tjänstemän från kammaren fingo
följa konungen under fälttågen. Det var på detta sätt som
Mäns Mårtenssons verksamhet i kammaren afbröts år 1625 ; han
tjänstgjorde sedan ute i Östersjöprovinserna4. Likaså användes
1 RKB, KA. Wewitzers beställningsbref så väl af 1629 som 1633 be-
tona särskildt nödvändigheten att hålla jämnvikt mellan inkomster och utgifter
månadsvis.
2 Varuhusen och Handl., RA. Det låter ju tänka sig, att senare hand-
lingar anträffas under det pågående ordningsarbetet i KA.
3 Instr. L. R„ s. 401.
1 Memorial 22/7 1625 o. s. v. RR. Kanslern till M. M. 29/7, 29/s 1625
o. s. v., AOB I: 3, s. 123, 154.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free