Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Den högsta rättskipningen - förslag till ordning för rättegångar vid hofvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALKEGERINGENS UTVECKLING l602—1634 77
efter dess datum framlade han i aug. 1604 för rådet ett nytt
förslag till »ordning och process» för rättegångar vid hofvet1.
Domstolen skall enligt detta förslag bestå af i regel tolf
och minst sju ledamöter, presidenten inberäknad. Såsom leda-
möter inkallas helst lagmän och häradshöfdingar i den trakt,
där hofvet befinner sig; denna grundtanke i de sista årens för-
sök är alltså bibehållen. Bestämd tjänstgöringstermin omtalas
lika litet som i närmast föregående bref; det ser ut, som om
man tänkte sig, att domstolen helt enkelt skulle konstitueras i
fall af behof. Kallelsen utfärdas af præses judicii eller rätte-
gångsföreståndaren, och det synes vara meningen, att denne
därvid skulle kunna handla på eget initiativ; åtminstone namnes
intet om att han skulle behöfva afvakta någon kunglig order,
och honom ålägges ansvaret för att alla rättegångssaker utan
långt dröjsmål komme till afgörande. Denna post och dess
starkt framskjutna roll är i själfva verket den märkligaste nyhe-
ten i förslaget, så mycket märkligare, som den på visst sätt
förenas med två af de gamla riksämbetena. Riksens drots och
kansler äga, heter det, att bekläda rättegångsföreståndares äm-
bete och skola alltid vara tillstädes vid rättegångar, vare sig nu
därmed menas, att antingen den ene eller den andre skall vara
tillstädes och presidera, eller att båda alltid skola inställa sig
och på något sätt växla om i presidiet. Aro båda förhindrade,
äga de själfva förordna en annan af riksens råd i sitt ställe —
åter således samma själfständighet som i fråga om rättegångs-
terminernas anordning. Såsom tjänstemän vid rätten nämnas
en hoffiskal eller hofprokurator och en hofnotarius.
Den förre synes egentligen vara afsedd till konungens ombud
och åklagare i de mål, som denne väcker, men ålägges därjämte
att föra register på alla fångar och förete det för konungen
och presidenten 3 gånger i veckan, den senare skall göra tjänst
som rättens sekreterare. Vaktmästare, profoss, skarprättare och
andra lägre betjänte stå under presidentens och fiskalens myn-
dighet.
Rådets utlåtande, som skall hafva förelegat utarbetadt
redan den 20 augusti, men icke kom att öfverlämnas förr än i
Tryckt bland Lagförslag i Carl IX:s tid, s. 553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
