- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
44

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten - kammarrådsämbetet återupprättadt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 NILS EDÉN
det icke blifvit nämndt vid 1602 års reorganisation eller upp-
taget i den reviderade konungabalken från följande år, hade
det vid 1594 års förhandlingar hört till de värdigheter, hvilkas
besättande påyrkades af både hertigen och rådet, och titeln
hade förekommit under Johan III:s tid samt ledde sina anor
tillbaka till Eriks äldsta organisatoriska utkast1. Räntmästaren
eller skattmästaren hade också alltid räknats till de högsta dig-
nitärerna, som borde hafva säte i rådet, och det var därföre
ett slags degradering, då värdigheten nu gafs åt en adelsman
utom råds. Såsom »rikets» ämbetsman betecknades dock äfven
han i fullmakten, och denna börjar med en hänvisning till
nödvändigheten att besätta ämbetena i riket med skickliga män,
så att icke det ena sammanblandas med det andra, utan här
så väl som annorstädes någon ordning måtte hållas2. Den
princip om organisation af statsämbeten, som framträdt i lag-
förslaget, omsättes här i handling.
Ofverste skattmästaren blef också en ämbetsman ej blott
till namnet, utan äfven till gagnet. Den förvaltningsgren, som
åt honom öfverlämnats, nämligen penningeuppbörden, var ovan-
ligt väl begränsad, den kräfde genom hela sin art en oafbruten
verksamhet, och i räntekammaren med räntmästare och under-
ordnade skrifvare funnos redan både ramen och de biträdande
organen för denna verksamhet. Seved Ribbing fick liksom kans-
lern Svante Bielke en gård för sig och sin familj, men i Stock-
holms omedelbara grannskap, Rörstrand på Loföns, och hans
tjänstgöring blef allt ifrån början fast och regelmässig. Då han
följande år intogs i rådet, återfick äfven skattmästareämbetet
sin plats bland rikets förnämsta ämbeten.
I början af 1605 återupprättades likaledes kammarråds-
ämbetet, i det att tvä adelsmän, Erland Björnsson och
Nils Andersson (Lilliehöök), då utnämndes till kammarråd4.
1 Centralregeringen 152} — IJ94, S. 133, 138 ff., 158, 186 ff., 223—234.
2 Ingressen lyder: »På det ämbeterne här uti riket måtte med skickelige
och förståndige män varda försörjde och icke det ene blandes uti det andre,
utan så väl här som annorstädes, där god politia är, någon ordning hålles. . .
hafve vi tillskicket» etc.
3 RR I0/s 1604.
4 ,0/, 1605. RR, Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free