Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— XIX —
stränder, märker man icke blott spår af Hinduers»
Persers och Egyptiers äldsta mytologiska åsigter
(såsom t. ex. den, om verldens skapelse af ett egg, om
vattnet, såsom grundelementet till materien, i
universum, m. m.) inan äfven flera af Grekernes myter (t.
ex. den om Kronos, Prometheus, m. fl.) hvilka likväl
Jios oss synas vara så rent Finska-, så nationella, och
till sitt ursprung så genuina, att man i dem knappt
skulle kunna ana någon likstämmighet med dessa
Nationers idéer och begrepp.*) Om man vid
jemnförel-sen af dessa poetiska och teosofiska folkdikter, skall
anse dem äldst, och således ursprungliga, hvilka visa
mänga Substantiva hafva tvenne »lag», eller dubbla,
Pluralis i \. cx. iåffià och fàfflISItà, i)U5(ia och pusiiloita, tuelia
och tuoliloitfl, PUrffa och puffitoitü; eller, (enligt en annan
form): mcüct och roeljeffet, fiicret och fifflttffet, [erfut och \tn
fuffet, fulnt och f af uf fet; (anfoij och to nf of fot, o. h. v.; af
hvilka några äfven tyckas hafva haft en dubbel singularis,
och hvilka hvardera former deklineras genom alla sina
Kasus, både med och utan pronominal-suffix, utmärkande
visserligen en fin distinktion, i begreppet, den vi dock här icke
tro oss höra examinera. Troligtvis har Finskan,
ursprungligen, såväl som dess systerspråk Lappskan, äfven haft en
egen form för Dualis, hvaraf spår ännu skola röja sig
äfven i Magyariskan eller Ungerskan. (Jemför Gyarriathi,
Affinitas Linguae Hungaricae cuni linguis Fcnnicac
origi-nis. p. 11.)
*) Väl omtalar Uerodotus en Scyth eller Get, vid namn
Za-molxlsj hvilken först såsom betjentgosse, och sedan låsem
lärjunge, åtföljt Pythagoras till Egypten, hvarifrån, sedan
han insupit dennes läror och visdom, han återvändt till sin
hemort, der han omfattad af sine landsmäns kärlek, ibland
dem infört Egyptiska bruk och plägseder. (?) Detta må vara.
Enligt en annan berättelse deremot (Jfr Zf.dler,T. 36,791).
skola dessa Seylhcr, hvilka varit mycket hemmastadde
i magiska konster, lärt sig dessa mysterier af de nordiska
Hindns-stammarne, i anledning hvaraf de ock, redan på
Platos tid, voro ansedde såsom stora svartkonstmästare. Det
säkra torde vara, att hvar och ett folk haft sina Myter,
m. m. liksåväl som sitt språk; men hvarifrån de först
erhållit dem, eller på hvad sätt? lärer ej blifva så lätt
att förklara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
