Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning (Europas slaler och slafveriet) - 2. Protester mot slafvarnas behandling; Somersetaffären 1772; Zongaffären 1783; Thomas Clarkson; Wilberforce; Pitt och Wilberforce; Sierra Leone-sällskapet 1791; C. B. Wadström; Norrköpingsförbundet 1779; Svedenborgs inflytande; Freetown; engelska slaftrafikens afskaffande 1807; öfverträdande af lagen mot slafhandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin afsky för slafhandeln — detta var det första gemensamma uppträdandet emot
denna. Åren 1727 och 1758 hade de fattat resolutioner, som fördömde denna
handel, och år 1761 uteslöto de ur sitt samfund hvar och en, som var delaktig
däri. Men hvad betydde denna opposition i ett land, som hyllade lord Chathams
politik och sjöng Te Deum öfver Utrechtfredens Asientofördrag!
Snart började dock äfven andra af Englands ädlaste män att rikta sin
uppmärksamhet på de grymheter, som begingos mot negrerna. Pope, John Wesley,
Richard Baxter, Adam Smith, Southerne (i romanen Orinoko) m. fl. uppträdde som
fiender till slafhandeln, och flera resebeskrifningar skildrade dess gräsligheter.
En tvistefråga angående lagligheten af slafveri i England blef äfven afgjord.
Under århundradenas lopp hade en mängd till England förda slafvar där hållits i
slafveri eller offentligt utbjudits till salu.
Slutligen hände det år 1772, att en neger, Somerset, som blifvit förd till
England, rymde från sin herre, men fasttogs för att föras ur landet och säljas å
Jamaika. Saken kom under lord Mansfields afgörande, och denne fällde det
utslaget, att Somerset skulle frigifvas och att hvarje slaf, som beträdde Englands
jord, i samma ögonblick vore fri, ty »the air of England is too pure for a slave to
breathe in».
Denna dom och detta till ordstäf vordna uttryck gåfvo åt
slafemancipationsarbetet ny kraft och betydelse. Fyra år senare framkom till och med ett förslag
i underhuset, att man skulle förklara »slafhandeln stridande mot Guds lag och
all människorätt». Men tiden var ännu ej mogen för ett sådant uttalande, och
förslaget förkastades.
Slafhandelns motståndare blefvo emellertid allt talrikare och började göra sig
allt mer och mer gällande. Granville Sharp och Wilberforce ställde sig i spetsen
för de människovänliga sträfvandena; de understöddes — åtminstone till en tid —
kraftigt af Pitt den yngre, hvilken otvifvelaktigt genom sin eldiga vältalighet i
parlamentet mest bidrog till sakens hastiga utveckling.
En händelse, som inträffade 1783, väckte plötslig och högljudd fordran på
sakkunnig utredning och ljus rörande de mörka ryktena om fruktansvärda
grymheter, begångna af slafhandlare mot fångna negrer.
Kaptenen på ett slafskepp med namnet »Zong» hade genom en farsot
förlorat en stor del af sina slafvar; han började frukta, att förlusten skulle bli för
stor, och funderade på en utväg att låta denna drabba dem, som assurerat själfva
skeppet. Detta kunde ske, om man vräkte slafvarne öfverbord under förevändning att
rädda skeppet. Han föregaf alltså, att vattenbrist rådde ombord, hvarefter han
lät störta 132 slafvar i hafvet. Rannsakningen visade sedermera, att uppgiften var
falsk, men domen blef, att målet vore af civil natur, att det endast rörde sig kring
en penningfråga samt att det lika litet kunde bli tal om mord, som om det varit
hästar och icke människor, som vräkts i hafvet[1].
Samma år inlämnades genom sir Cecil Wray till parlamentet en kväkarpetition
om slafhandelns afskaffande. Den afvisades med förklaringen, »att slafhandeln
blifvit i viss mån nödvändig för hvarje nation i Europa».
Vicekanslern vid Cambridges universitet, Peckard, var emellertid en varm
frihetsvän och ifrig motståndare till slafhandeln. Han lät 1785 utfästa ett pris för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
