Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
strömstyrkans reduktion till voltametermått). l)enna faktor blefve i förevarande fall = 1,43.
Den strömstyrka, som på ifrågavarande bussol åvägabringar utslaget 48° 30, skulle under 1
minutslid inom voltametern utveckla 1,1303X1,43 = 1,6X6 kubikccntimeter knallgas.
Sedan denna reduktionsfaktor blifvit bestämd för olika bussoler, hvar på sin ort, kunna
de strömstyrkor, de angifva, bli, efter reduktion till voltametermått, ined hvaranda
jem-förliga.
Reduktionsfaktorn för den vid Telegrafverket för närvarande begagnade tangentbussolen
fir i Stockholm omkring 0,3.
Den vid reduktionsfaktorns uttagande erhållna gasmängden reduceras (enligt Jacobis
förslag) till 760 millimeters barometertryck och 0" temperatur. Om man vid 770
millimeters barometerstånd och 17° C. temperatur erhållit en gasvolym af 2,3 kub.-centimeter på 1
minut, då vid slutet af experimentet vattenpelaren i det graderade glasröret stod 27
millimeter ofvanom vattenytan i det tillhörande undre kärlet; så har man först att för nämnde
vattcnpelare göra afdrag från barometerståndet, hvarefter den egentliga reduktionen företages.
Eftersom 13,-6 uttrycker qvicksilfrets egentliga vigt, så motsvarar en vattenpelare af 27 milli-
27
meters höjd en qvicksilfverpelare af —— = 2 millimeters höjd. Det på gasvolymen
verld,6
kände barometertrycket alltså = 768 mm. Vid 760 mm. tryck skulle nyssnämnde volym
ut-768
göra -—X 2,3 = 2,32. Om talet 0,00366 uttrycker gasernas utvidgnings-koefficient för 1° C.
760
temperaturförhöjning, så reduceras den nyss erhållna gasvolymen från 17° till 0° temperatur
2 32
geuom division med 14-0,00366X17= 1,06222. Men – är = 2,18, hvilket tal alltså
r 1,06222
är den till 0° temperatur och 760 mm. barometertryck reducerade reduktionsfaktorn.
Såsom nyss erinrades utgör red.-faktorn for den vid telegrafverket f. n. använda
tangentbussolen omkr. 0,3; d. v. s. meden strömstyrka, som på denna bussol gifver 45° utslag,
produceras i minuten 0,3 k.-ctr knallgas, hvaraf en tredjedel eller 0,1 k.-ctr är syrgas.
Vigten af denna syrgasmängd är vid 0° C. temp. och 760 mm. barometertryck = 0,00014298
gram. Ett batteri, som vid denna strömstyrka hålles ständigt slutet under 10 timmar hvarje
dag, skulle alltså inom hvarje batterielement producera 0,085788 gram syrgas om dagen
eller under 1 år (=365 dagar) 31,31262 gr. Eftersom zinkens eqvivaleutvigt är 4,0625
större än syrets, så skulle nyssnämnde syreproduktion motsvara en årlig zinkkonsnmtion per
element af omkr. 127 gram eller i det närmaste 30 ort. Den häremot i kemiskt afseende
svarande (eqvivalerande) mängden koncentrerad svafvelsyra (HO. SO*) vore = omkr. 192 gram
eller vidpass 45 ort.
Strömmens sträfvande att ställa en deklinationsnål vinkelrätt emot strömbanan
motverkas af den del af jordmaguetismen, som i horisontalplanet verkar attraherande på nåletia
nordända och repellerande på hennes sydända. Denna del af jordmagnetismen kallas
jordmagnetismens horisontala komposant. Till sin riktning infaller den uti magnetiska
meridianens plan, eller kan den anses vara parallel med detta. Storleken af denna kraft
beteckna vi med H.
Magnetnålen sjelf kan vara mer eller mindre starkt magnetisk. Låt storleken af
hennes grad af magnetism eller nålens »magnetiska moment» = m. De båda krafterna H och
m verka på hvarandra ömsesidigt: deras samfälda verkan M blir derföre proportionel mot
produkten H.m af de verkande krafterna. Alltså M = H.m.
Verkan på nålen af den i lindningshvnrfven framgående strömmen är direkt
proportionel både mot denna ströms intensitet (= S) och mot nålens magnetiska moment; deremot
ar densamma omvändt proportionel mot qvadraten på afståndet (rf) mellan strömbanan och
nålen. Alltså skulle denna verkan P vara = —~Men ju större nämnde afstånd (rf) göres,
desto större blir ock strömbanans omkrets, och desto flera strömdelar komma följaktligen
att verka på nålen. Emedan en cirkelomkrets växer proportionel mot radien, så växer ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
