Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Innan vi från Uddevalla begifva oss uppåt landet eller utåt skärgården,
böra vi omnämna några platser i den af oss förbigångna delen af Inland,
nämligen Simmeröds barnhus och Ljungskile badort, båda i Ljungs socken,
omkring 1 1/2 mil söder om Uddevalla och vid den utvidgning af vattnet öster
om Orust, som under namn af Ljungskilen intränger en bit i fastlandet.
Grundfonden till Simmeröds barnhus (100,000 kr.) är skänkt af
hofrättskommissarien Sv. Bergius, som afled 1864, men för några år sedan gick
större delen af densamma förlorad därigenom, att en af dess förvaltare
bedrägligen tillskansade sig och belånade dess inteckningar. I följd häraf
har barnhuset måst upphöra, till dess fonden genom räntetillväxt en gång i
framtiden kan bli stor nog för detsammas återupplifvande. – Ljungskile
badort är stadd i rask utveckling och har redan länge varit den afgjordt
förnämsta bland alla badorterna inomskärs. Den ligger i en af Inlands
vackraste trakter med stark omväxling af skogshöjder och dalar. Dess skyddade
läge gör det tillika till en angenäm sommarvistelseort äfven för friska och
har gifvit upphof till en hel villastad å det vackra skogsberget Lyckorna:
många af villorna där ägas af förmöget folk i Göteborg och Stockholm. –
Från Ljungskile går en landsväg åt sydost förbi exercisplatsen Backamo ned
till Ströms välbyggda säterigård med dess nya trämassefabrik vid Göta älf
ungefär midt emellan Kungälf och Trollhättan. Här är, såsom redan vid
Västergötland nämnts, en kort kanalbit, kallad Ströms kanal, gräfd på
bohuslänska stranden. En mil sydväst om Ström ligger i en förut tämligen
ödslig nejd Svartedalens egendom med en af hushållningssällskapets största
skogsplanteringar.
Västerut från Uddevalla, emellan Hafstensfjorden och dess fortsättning
Koljefjorden i öster och söder samt den smala Gullmarsfjorden i väster, utskjuter
Lane härad åt söder och bildar en ansenlig halfö, som bär namnet Bokenäs
efter de bokskogar, af hvilka den fordom beskuggades, men hvilka nu inskränka
sig till ett par enstaka små lundar på gränsen mellan Högas och Bokenäs
socknar. Sjövägen ditut från Uddevalla går först genom den långsmala
Byfjorden, som mera liknar en skogomkransad insjö än en vik af hafvet, och
sedan öfver den breda Hafstensfjorden nordost om Orust. Vattnet mellan
Orust och Bokenäset är däremot mera sammanträngdt och består delvis blott
af helt smala sund. Men ändock röjer hela traktens skaplynne, att man
nalkas den yttre skärgården: barrskogarne glesna och försvinna snart alldeles,
löfträden visa detta förkrympta utseende, som en ständig strid med
västanstormarne gifver dem, och klipporna erhålla den afrundade form och glättade
yta, som är egendomlig för alla berg på Bohusläns strand. Den yttersta
udden af Bokenäset gör dock härifrån ett lika behagligt som öfverraskande
undantag. Det är nämligen där det gamla minnesrika Dragsmark ligger.
Dragsmark var ett munkkloster af Premonstratensorden, anlagdt i medlet
af 1200-talet af norske konungen Håkon Håkonsön, som lät helga det tillika
med kyrkan åt jungfru Maria. Munkarne skola äfven här ha inrättat ett
slags högskola för den tidens adliga ynglingar. En grushop och några stenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
