Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och såg ned på honom med en min, som
talade om mild förvåning. Hon sa:
Verkligen? Avgjord? Nå ja, då är det ju
överflödigt att spilla ord. Lugnt, till
synes utan överilning, höjde hon handen
och gav honom en örfil.
Vid detta tillfälle visade Brenner ett
anmärkningsvärt lugn. Det är möjligt att
»rivalens» handling innerst inne icke var
henne alldeles okär. Vidare hade
Främlingen om ock i vaga ord berett henne
på en eller annan överraskning från
Rödhättans sida. Hon gjorde icke en
åtbörd eller min, som förrådde förvåning
över denna örfil utdelad i den
Främmande kustens celebra kasino.
Markurell visade icke fullt samma
självbehärskning. Han ryckte till, han
rodnade starkt. Likväl återvann han snart
jämvikten. Han reste sig hastigt, tryckte
en lätt kyss på damens kind. Han tog
henne under och samtidigt, kring
armen. Det är sannolikt att hans grepp var
tämligen omilt, i alla händelser
betvingande. Han förde henne upp på estraden
och började dansa. Därvid höll han båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
