Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvita frun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
på detta sätt klädd ... På tolfslaget går ni ur ert
fängelse, hvilket negern då skall hålla öppet. Stig sedan
långsamt och med den ädla hållning, som ni så väl vet
antaga, ned för torntrapporna. Vik därefter af till
vänster och gå tjugu steg rätt fram, tills ni påträffar en
pelare; bakom denna skall en af mina utskickade vänta
er. Visa ingen förskräckelse, om händelsevis någon
skulle möta er ... man skall tvärtom förskräckas för
er, emedan den 18:de oktober då ingått; en natt, under
hvilken, enligt gammal sägen, »hvita frun» brukar att
visa sig ... Och nu, sköna fröken, hämta allt ert
mod och hoppas på en god utgång! Äger ni något
for ert hjärta kärt föremål, så tänk på detta . . . och
var viss, att Gud skall styra allt till det bästa . . .
Den onämnde.
Dyraste Karolina! Här sitter jag nu med den sköna
kransen i handen och . . . »tänker på det föremål, som
är mitt hjärta kärt.» Ack! dig, för hvilken jag aldrig
haft några hemligheter, dig kan jag fritt förtro, att jag
. . . älskar . . . älskar varmt . . . outsägligt. Och hvem
skulle icke älska Gösta? Tanken på honom och dig
har gjort, att jag nästan förgätit hela fasan af min
fångenskap ... all fruktan för stundande faror . . .
När jag påminner mig med hvad uttryck hans vackra,
trofasta, fast något skälmaktiga öga i afskedsstunden
fästes på mig . . . stiga så besynnerliga tankar i mitt
stackars sjuttonåriga hjärta . . . Ack, hvad är väl
ändå den kärlek man läser om mot den man känner.
Den besynnerligaste . . . den intressantaste roman blir
dock till slut ens eget hjärtas. Jag tror, vet du, att
jag lägger bort alla de andra . . . och håller mig till
den, som ligger uppslagen inom mig . . . Men, Gudi
jag glömmer, att jag skall spela »Hvita frun» . . . hur
förskräckligt! Men tanken på honom skall göra mig
stark . . . Jag går nu att kläda mig . . . Jag vill göra
det med sådan omsorg, som skedde det f Or hans skull
. . . Det går omkring i mitt arma hufvud . . . Jag
fruktar, att de eviga romanerna förbryllat detsamma
. . . Sofver jag eller är jag vaken? Är allt detta
dröm eller verklighet? O, den som finge dö! ... »Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
