Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förläggarens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
nöje jag väntat mig i afton, och jag hade icke fått se
den vackra blekingsflickan, hvarefter jag så horribelt
längtar. De bättre fruntimmer, som efter skymningens
inbrytande gå ut, må gärna stå sitt kast, då de
förträffligt väl veta, huru det står till med kvinnofriden
i Sveriges, Göthes och Vendes märkvärdiga hufvudstad.
De kunna därför gärna hålla sig. beskedligt inne vid
denna tid på dygnet,- så framt de icke äga någon far,
onkel, fästman, bror, kusin eller betjänt till sauvegarde.
Jag tvår därför mina händer, kära Alfred, men beklagar
dig af hela mitt hjärta, först för det stryk du onödigtvis
erhållit, och sedan därför att du efter all sannolikhet
får lunka upp i polisen att redogöra för dina
hjältebragder till den förolämpade dygdens försvar - allt
obehagligheter, dem jag lyckligen undansluppit till följd
af min en gång fattade princip att låta hvar och en
hjälpa sig själf. Men där komma ändtligen hästarna,
ser jag. Fort upp i vagnen, min gubbe! Vi hafva
ingen tid att förlora, och snart skall du få se mig, som
du tror vara så kallblodig, yrare än en ekorre. Hej och
hoppsan! I kväll ska’ det rumlas!»
Så vederstyggliga min Akitofels så kallade
principer än föreföllo mig, kunde jag ändock icke underlåta
att skratta åt det oförskämdt-tokroliga sätt, hvarpå de
framställdes.
Vi ankommo lyckligen, ehuru i en olycklig stund,
till Stallmästaregården, som denna afton var ovanligt
mycket besökt, troligen för den vackra blekingskans
skull, hvars rykte i dessa dagar blifvit vida utbasunadt
kring den nyfikna staden. I visst afseende förtjänade
hon äfven de loford, man på henne slösat, ty hon var
verkligen af en sällsynt skönhet, ehuru tyvärr redan
ett drag af motbjudande spotskhet lagt sig som en
orm kring hennes kinders rosengård. Få och likgiltiga
voro äfven de blickar, med hvilka hon någon gång i
förbifarten bevärdigade oss, emedan såväl hennes rum som
hennes tankar redan voro upptagna af några unga
officerare vid Lifgardet till häst, och att vilja täfla med dem,
det visste vi skulle blifva en förspilld möda. Men vi
slogo oss i stället tillsammans med några kamrater och
andra bekanta, som kommit dit före oss. Ett enskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
