Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gardisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
dragande en liten ytterst prydlig barnvagn, i hvilken
min halfbror, utstyrd som en prins och med en piska
i handen, vårdslöst lutade sig mot några mjuka
sidenkuddar. Då jag nu nyfiket närmade mig vagnen, ropade
den lille öfversittaren häftigt till betjänten, att han
skulle köra bort »den otäcka främmande ungen».
Som denne emellertid tvekade att åtlyda befallningen,
gaf mig »lilla grefven» med skaftet af sin piska ett
så duktigt slag öfver ansiktet, att näsa och mun flögo
i blod. Ovanligt stor och stark för min ålder och
ursinnig af smärta och vrede kastade jag mig nu med
en tigerkatts vildhet och vighet öfver min halfbror,
hvilkens fina, blomstrande ansikte fick göra en föga angenäm
bekantskap med mina långa, vanvårdade naglar, och
utan betjäntens något sena mellankomst hade fara
varit, att den lille femåringen blifvit alldeles
massakrerad. Hans gallskri framkallade emellertid snart min
far och min styfmor, som olyckligtvis promenerade i
närheten, och då de sågo sin älsklings misshandling,
samlade sig naturligtvis alla vredens åskor öfver mig
och den stackars tjänaren. Aldrig glömmer jag den
blick af raseri, som min styfmor slungade på mig,
under det min far fattade mig om armen med ett
krampaktigt tag, hvars smärta jag dock i mitt
uppretade tillstånd icke kände, utan endast utropade, att
»Brynolf (så hette min halfbror) slagit mig först, samt
att jag hade större rätt än han att åka i vagn ...»
»Jaså, du säger det!» skrek min far med en
förfärlig ed och släpade mig in i ena flygeln, där han
hade sin rustkammare. Här nedtog han från väggen
en kantschu, hvarmed jag tilldelades en så tyranniskt
hård aga, att jag flere veckor därefter hölls vid sängen.
Min starka natur segrade likväl, och då jag var
fullkomligt återställd, sattes jag tidigt en morgon i en
vagn bredvid min fars kammartjänare, som efter en
två dagars resa aflämnade mig hos en präst i en
aflägsen bygd i Småland.
Om det någonsin funnits en djäfvul i
människohamn, så var det visserligen denne präst, hvilkens namn
jag vill förtiga, emedan jag ännu med döden för
ögonen knappast kan tänka på honom utan afsky.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
