Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gardisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
några obestämda vinkar om konungens vedervilja att
utgjuta blod, och att nådens timme ännu icke vore
ute, med mera, som jag kunde tillägga.
Med samma bestämdhet som förut förklarade han
äfven nu, att han på intet villkor önskade någon nåd,
som dessutom endast kunde komma att bestå i ett
nesligt fästningsstraff, tusen gånger värre än döden.
»Men ert straff kunde ju möjligen blifva
förvandladt i landsflykt», invände jag.
Rodrik tycktes besinna sig några ögonblick. »Nej,
nej!» utbrast han därefter, »jag har länge nog irrat
som landsflykting; äfven detta är värre än döden. Jag
har icke återvändt till mina fäders jord för att
ytterligare jagas därifrån, nu vill jag hvila däruti. Jag
har för många gånger sett döden i ansiktet på
slagfältet och bland vildarna i Amerikas skogar för att ett
ögonblick kunna frukta densamma. Ett raskt
kom-menderadt fyr! - och allt är slut.»
»Icke allt», sade jag varnande.
Utan att svara med ord, pekade fången på en bok,
hvilken låg på bordet. Jag såg i densamma. Det var
evangelium, uppslaget vid Johannis. Bladen buro spår
af nyss gjutna tårar.
Jag tryckte hans hand och gick med löfte att vara
hos honom följande morgon, denna viktiga morgon,
som skulle bringa lif eller död.
I högsta grad orolig kastade jag mig vid hemkomsten
i nattrock på sängen för att afvänta utgången af fröken
Emilies resa. Jag hade tillsagt min betjänt att passa
på porten, i händelse någon om natten skulle söka mig.
Om ett par timmar borde benådningen kunna anlända,
i händelse den blifvit beviljad, men natten förgick under
den pinsammaste väntan, utan att något bud hördes af.
I den tanke, att benådningen blifvit sänd till
regementschefen, skyndade jag i första dagningen till denne, men
han visste af intet. Förut hade jag skickat min betjänt
till friherrinnan B:s hus. Fruntimren voro ännu ej
återkomna. Nu, gifvande allt hopp förloradt, gick jag
med tungt hjärta till kasernen att inspektera mitt
kompani, hvilket, enligt gällande författningar, skulle
bevista exekutionen. Förhärdade af utsväfningar och laster,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
