Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gardisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
annan, mindre samvetsgrann. Jag måste snart hafva
saken afgjord, ty annars hotas jag åter igen af
hungersdöden, från hvilken ni frälste mig för några nätter
sedan, och tigga kan jag icke.»
»Är då ert beslut så fast?»
»Fast, oåterkalleligt!»
Som jag såg, att mina föreställningar voro
fruktlösa, beslöt jag, hellre än att låta honom värf vas af
någon annan, själf antaga honom, då jag lättast kunde
vara honom till nytta, i händelse han däraf gjorde sig
förtjänt. Jag framtog därför rullan och frågade, hvad
han hette.
»Jag har intet namn», svarade rekryten, »jag hade
väl ett, men . . . men ... jag vill glömma det, liksom
allt annat. Herr kapten! Vid inträdet i krigstjänst
tager man ju nya och korta namn. Tillåter ni, att jag
får kalla mig Straff P Det är ju ett bra soldatnamn,
med skarp vokal, och det passar dessutom synnerligen
väl för mig.»
Jag biföll hans besynnerliga begäran. Sedan jag
ännu en gång föreställt honom vådan af det steg han
tagit och tillika uppmanat honom att vända sig till mig,
i händelse han önskade befrielse innan första månadens
slut, lät jag korporalen afröra honom till kasernen.
När han nu gick, antog han den stela, afmätta gång,
som tillhör soldaten, hvilket kom mig att förmoda, att
han förut varit i tjänst. Denna förmodan besannades
äfven däraf, att han vid inträdet i rekrytskolan dagen
därpå visade sig vara en fullkomlig exercismästare,
hvarför han inom kort tid togs därur och sattes bland
gamla stammen. Detta var också allt, hvad man kunde
gissa sig till angående hans förflutna lif, ty själf iakttog
han däröfver den djupaste tystnad.
Ett par månader förflöto, och under hela denna
tid visade den hemlighetsfulle gardisten det mest
exem-plariska uppförande. Oaktadt jämna skymfande
uppmaningar från sina fördärfvade kamrater, blandade han
sig aldrig i deras lag, utan fördrog deras råa
kasernspråk med det orubbliga lugn och det djupa förakt,
som endast en hög grad af öfverlägsenhet förmår att
antaga. Ingen vågade dock handgripligen antasta honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
