Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värner Rydén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
lian totalt kunnat slå ur brädet tvänne en gång så energiska
konkurrenter om inflytandet som Cliristiernson ocli Palm-
stierna. Cliristiernson liar han så totalt lyckats göra oskadlig,
att denne numera är ur leken, partiet och riksdagen, ja t. o.
m. ur dSTya Banken och Bränslekommissionen och Palmstierna
är på god väg att följa efter, även om han ännu med en igels
seghet håller sig fast. Rydén bidrog till partisprängningen,
ehuru efter en tids tvekan. Vorden ministersocialist kunde
han ej hålla igen. Han offrade den svenska arbetarrörelsens
enhet för den liberala samverkans grynvälling. När tiden
vart fullbordad besteg han taburetten. Som ecklesiastikmi-
nister har han varit utomordentligt arbetsam. Han säges vara
jämte Påboda regeringens verklige ledare.
Som talare är Rydén klar, bestämd, rik på detaljer och sak-
förhållanden. Gäller det en viktig sak, kan han komma upp
till en viss kärv, kraftig vältalighet liknande de gamla bon-
deriksdagsmännens, låt oss säga Ivar Månssons i Trä, vid
särskilt markanta tillfällen. Han är blott icke alltid så spar-
sam som dessa med sina ord och sina yttranden. Därför för-
lora de något av sin tygnd. De gamlas fältherreegenskaper
äger han icke. i hur hög grad han än liknar dem i övrigt.
Detta visar ej minst hans mera om högfärd och övermod än
om vidsynthet och förutseende vittnande uppträdande under
de senaste kriserna i partiet mellan höger och vänster. Här
brast hans medfödda bondediplomati och vana fältherrekonst
fullständigt. Det brakade sönder så totalt, att man i själva
verket stod ganska slagen. Den gången fick Rydéns ledare-
konst en ordentlig töm samtidigt som hans polemik och hans
ton, t. ex. vid tiden för arbetarklassens fredskongress och
häktningarna av fredskämparna, vart sådan att de väckte en
gränslös harm som bränt sig in mycket djupt. Till en sådan
urbota politik ’skulle aldrig en Olof Håkansson, en Carl Ivar-
son, en Alfred Bexelh gjort sig skyldiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
