Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris.
. 475
Innan Taglioni afreste från Paris, var hon i ett sällskap
tillsammans med Victor Hugo. Alla menniskor trängde sig som
vanligt omkring henne och hon öfverhopades med hyllningar
och artigheter af alla slag, under det att skalden under den
allmänna entusiasmen tycktes helt och hållet förgäten.
Åtminstone förblef ban obemärkt. Sådant förtröt honom sannolikt
litet; ty då man, efter en stunds förlopp, nästan med våld drog
honom in i den krets, som slutit sig kring T., och en ung sprätt
temligen indiscret uppmanade honom att skrifva ett poem
öfver dansösen, tog ban, utan att särdeles länge låta bedja sig,
pennan och skref följande verser, hvilka vi här i öfversättning
meddela:
"Du gamle Grenadier af kejserliga gardet,
Du ärans, segrens son, säg hvi du darrar så?
Hvi är din kind så blek? Hvad iir som dig kan slå,
Europas segrare? Jo, hungern, kölden var det!
Hvad lön har du då bragt ifrån din sista strid?
Du blödde för ditt land; du blef en Invalid!
Så ryttarn betslet tar ifrån den sprängda hästen;
Han är god nog att dö — hvad duger ban för resten? —
Men ser du damen der? Ser du den täta hop,
Som trängs i hennes fjät? Hör du beundrans rop?
Vet, hon är mer än du, mer än den stora hären,
Mer än den kämpatropp, Napoleon förde an.
Bort bragder, segrar, bort! Triumf åt Bajaderen!
Taglioni lösen är, hell, lefve Danserskan!
Hvad bryr sig väl vår tid om mod, talang och snille?
Du arme Grenadier! Hvi blef du ej Dansör?
Då samm du nu i guld så mycket som du ville,
Då tillbads du . . . soldat! du, som af hunger dör.
Hvad gagnar dig väl nu ett stort och frejdadt miune?
— Jag har för dig en tår, tag den och drick dig mätt.
Men hon, förtjuserskan, med foten sefirlätt,
För henne har jag guld, för henne har jag sinne!"
Utom i Paris uppträdde hon med lika lysande framgång i
Europas förnämsta städer. I sin fädernestad, Stockholm,
uppväckte hon år 1841 stormande entusiasm, och då hon, efter
ballettens slut, skulle begifva sig från Stora Operan, spändes
hästarne från vagnen, hvilken drogs af hennes hänryckta
beundrare till Rosenbad, der hon bodde.
Flera svenska sångerskor hafva i Paris dels studerat ocli
dels med mycket beröm uppträdt. Bland dessa vilja vi i första
rummet nämna Jenny Lind, som om sommaren 1840 anträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
