Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
MISCELLANEA
jag vid min beskrivning av dessa tryck endast det mycket förbrända och
ofullständiga exemplaret i Strängnäs domkyrkobibliotek. Ett fullständigt
exemplar har senare påträffats i stadsbiblioteket i Lüneburg, vars titelblad
här avbildas efter reproduktion i Mosterts avhandling, s. 9. Titelramen
härstammar från Simon Korvers tryckeri i Zwolle, enda skilnaden är att i
Korvers tryck ett kors befinner sig i skölden nedtill, som är borttaget i
Hamburgtrycket. Förf. avtrycker nu i sin avhandling parallellt de båda
förstnämnda Lutherskrifterna i deras nederländska och lågtyska version
med den högtyska texten tryckt nedtill på sidan.
Den språkliga undersökningen ger till resultat, att språket i de
nederländska Hamburgtrycken absolut avviker från lågtyska, men icke heller
är rent nederländskt, utan närmar sig en östnederländsk dialekt, som denna
tid talades bl. a. i Zwolle. Förf. vill häri se ännu ett stöd för den åsikt,
för vilken fröken Kronenberg gjort sig till tolk, nämligen att den anonyme
Hamburgtryckaren är identisk med Simon Korver från Zwolle.
I. Collijn.
De Birgitta tillskrivna femton bönerna på ungerska och keltiska. De
femton apokryfiska Birgittabönerna synas hava varit mycket populära
särskilt vid medeltidens slut men också senare. Talrika upplagor på latin,
men även på italienska och tyska ha omkr. år 1500 tryckts i Rom, men
översättningar ha även gjorts till svenska, franska, engelska (The XV 0’s)
och till andra mindre kända språk. Två upplagor på serbokroatiska, tryckta
i Venedig 1512 och 1571, ha sålunda beskrivits i denna tidskrift, årg. 1932,
s. 236—238.
Vid ett besök i Széchenyi-Landesbibliothek i det Ungerska nationalmuseet
i Budapest år 1936 blev jag uppmärksamgjord på en handskriven ungersk
version av dessa böner, som finnes i den s. k. Gömöry-Codex, ett av de
äldsta ungerska språkminnesmärkena. Den är utgiven av György Volf
i Nyelvemléktàr rigi magyar codexek és nyomtatvänyok, Kot. XI (Budapest
1882), s. 290—379 med handskriftsbeskrivning s. xxm—xxix. I handskriften
Hung. 12 see. XVIII 12° i samma bibliotek finnas också p. 1—15 fem
Birgittaböner under titeln: »Szent Brigidånak V. åitatos imåtsågi igaz
Peni-tentia tartåsért és bödog kimulåsért» (fem andäktiga böner av den hel.
Birgitta för en sann penitens och en salig hädangång).
Helt nyligen har Th. M. Chotzen i en uppsats »Deux traductions
gal-loises», offentliggjord i Etudes celtiques, 1937: 4, s. 304—333, framdragit
två keltiska översättningar av »Les quinze oraisons attribuées à Sainte
Birgitte du Livre blanc de Hergest». Den ena versionen finnes i Brit.
Museum Addit. MS 31,055, fol. 169r—171v, som skrivits av läkaren och
lexikografen Thomas Wiliams från Treriw 1594—96. Författaren till bö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
