Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGItA TILLÄGG TILL VIBORGSTRYCKKNS BIBLIOGRAFI
91
De ovan uppräknade tryckens typografiska utstyrsel är i många
hänseenden karakteristisk för Viborgsofficinens alster i allmänhet. Det
utmärkande draget, beroende på de ringa ekonomiska resurserna i ett avlägset
beläget provinstryckeri, är det torftiga förrådet av prydnader. Två serier
gjutna begynnelsebokstäver i fraktur med spiralornament, avsedda speciellt
för föremålets namn i personskrifternas titlar, därtill enstaka rikare
ornerade anfanger, en del gjutna, en del skurna i trä, av olika tvp och
storlek, några gjutna slutvinjelter i renässansstil, ett antal likbårsmotiv, tvenne
märkligare träsnitt, båda signerade hLS, det ena återgivande en dödskalle,
omgiven av en blomsterkrans, det andra ett svävande, basunblåsande
ängla-par, uppbärande en krona, ett litet, skuret änglahuvud, ett par övcrstycken
för skrifter i 4°, en bladinramning med tre kronor för »Locus Sigilli», en
lagerkrans och slutligen rössjor, vilka användes i stor utsträckning — se
där hela det hittills kända förrådet av ornamentala inslag i Viborgstrycken.
Av särskilt intresse äro de båda signerade träsnitten, av vilka dödskallen
anträffats endast i den ovan beskrivna skriften nr 7 och änglaparet i nr G.
Båda motiven påträffas jämväl hos Laurentius Wallins i Abo, änglarna dess-
i_i
utom hos Joh. Winter i samma stad. Wallii änglapar är signerat g. Denna
och andra liknande signaturer (HLS, H.L.S., H.S.) förekomma fr. o. m. år
1693 även i andra träsnitt utgångna ur Wallii officin, en gång tillsammans
med Wallii monogram och nämnda årtal.1 Tills vidare är denna signatur
icke identifierad. Möjligt är att lösningen står att finna i de förbindelser
Wallius åren 1692—1693 hade med ett till namnet okänt gjuteri i Lübeck,
dit han i juni 1692 översände föråldrade typsatser för att omgjutas och
i utbyte i juni följande år erhöll en del nya stilsorter.2
En annan fråga av intresse är, huruvida de hittills kända skrifterna
från Viborgsofficinen giva ens en närmelsevis riktig bild av arten och
antalet av tryckeriets ursprungliga produktion. Av större vetenskapliga
orginalarbeten känner forskningen till blott elt, biskop P. Bångs år 1694
utgivna Chronologia Sacra. Genom en systematisk gruppering av de övriga
tryckalstren kan fastställas, att de, som naturligt är, i främsta rummet
voro avsedda att tillgodose kyrkans och skolans behov. Till kyrkliga tryck
höra framför allt den finska psalmboken och evangelieboken, de båda
1 Avbildad i Holger Nohrström, Boktryckarmärken i Finland (1925), s. 59, fig. 33.
Signe-ringen är där delvis bortskrapad men tydlig i de äldsta avtrycken av samma träsnitt.
2 F. W. Pipping, Historiska underrättelser om boktryckeriet i Finland; i: Acta Societatis
Scientiarum Fennicae, III (1852), s. 6G8—9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
