Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 G
GRETA WIESELGREN
märkligare, som Jakob Ulvsson vid Gustav Trolles utnämning till
ärkebiskop själv fått påvlig fullmakt att under sin livstid utöva officia
ponti-ficalia t. o. m. i närvaro av Trolle själv; och detta samtidigt som han får
rätt att under sin livstid äga namn, heder och värdighet av ärkebiskop
samt behålla hälften av ärkebiskopsbordets avkastning.1 Det ligger i öppen
dag, att brevet av den 5 febr. 1519 ej tagit hänsyn till dessa förhållanden,
vilka hort erbjuda en naturlig utgångspunkt för dess stipulationer, en så
mycket egendomligare omständighet, som brevet enligt dateringen
tillkommit på Jakob Ulvssons eget slott.
Vidare finns det i själva brevet ej med ett ord antytt, att Jakob
Ulvsson skulle sköta ärkestiftet å Arcimboldi vägnar, något som är värt att
lägga märke till. Man kan i själva verket ej därur draga någon som helst
slutsats i denna riktning. Detta är en kombination, i det man utgått ifrån
att Arcimboldus i enlighet med Gustav Trolles uppgift postulerats till
ärkebiskop.
Ar sålunda redan innehållet i dokumentet ägnat att väcka misstro, så
är i så mycket högre grad själva aktstycket som sådant del. Vad som
först faller i ögonen är, att brevet är utfärdat på papper, trots att det är
ett öppet brev av så betydelsefullt innehåll. Arcimboldus sparade aldrig
på pergamentet och alla kända viktiga öppna brev, som utfärdats i hans
namn, äro på pergament.2 Vad själva dateringen beträffar, fäster man sig
vidare vid, att florentinsk tideräkning ej använts. Intet annat
Arcimboldi-brev är känt, som använt annat än florentinsk räkning. — Legaten har
slutligen vid sigilleringen ej använt sitt ämbetssigill, utan ett påtryckt
signet bekräftar handlingen.
1 Avskr. ur Vat. Bullor 148G—1525. 25. 5. 1515. «. . . volentes teque a quibusvis
excom-niunicationis etc. absolutum fore censentes motu proprio etc. liberalitate, nomen et
denomina-tionem arch:i ac Dignitatem archiopiscopalem ita ut quoadvixeris te archie:um nominare
possis ac medietatem omnium et singulorum fructuum reddituum et proventuum et
obven-tionum mense archiepiscopalis Ups:is per te vei alium seu alios tuo nomine propria
aucto-ritate habendam percipiendam exigendam et levandam nec non in tuos usus et utilitatem
convertendam loco pensionis annue ipsius Gustavi Electi ad id expresso accedente consensu
auctoritate predicta reservamus concedimus et assignamus ac tibi ut in ecclesia predicta
ac diocesi et provincia Ups:i quotiens volueris etiam in presentia dicti Gustavi Electi
pontificalia officia exercere libere et licite valeas auctoritate et tenore predictis de speciali
gratia indulgemus.» — Att begreppen jura pontificalia och officia pontificalia täcka varandra
se Hinschius, System des katholischen Kirchenrechts, II, s. 366, jfr s. 40 f. samt Köstler,
Wörterbuch zum Codex Iuris Canonici (München 1927), s. v. officium 7) Pflicht,
Obliegen-heit(:ius), jfr 4) och 5) i bet. Amt.
2 Undantag utgör endast det s. 178, not 1 nämnda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
