Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
RESENCIONER
dena inom de skandinaviska länderna. För
kännedomen om dessa länders folkbibliotek
erbjuder i all synnerhet E. Ackerknecht,
Skandinavisches Buchereiwesen. Ein
Überblick über die heutige Volksbüchereiarbeit in
Dänemark, Finnland, Norwegen u. Schweden
(Stettin: Verlag Bücherei und Bildungspflege
1932. 309 s. 8°. Pr. 12 rmk) ett rikhaltigt
material.
Institutet för intellektuellt samarbete i Paris
har offentliggjort resultaten av en av
institutet verkställd undersökning rörande
folkbiblioteken i olika länder: Bibliothéques
popu-laires et loisirs ouvriers (Paris: Inst. internat,
de coopération intellectuelle 1933. 332 s. 8C).
Denna undersökning har verkställts på
anmodan av Bureau international du Travail,
som önskade en utredning om möjligheten
att göra biblioteken i största möjliga mån
tillgängliga också för arbetarna.
Huvudinnehållet utgöres av en redogörelse för
folkbiblioteksväsendet i femton olika länder
(däribland Sverige av K. Tynell), varjämte som
bilagor avtryckas i fransk översättning bl. a.
de för Danmark, Finland och Sverige
gällande lagar och förordningar, som reglera
det folkliga biblioteksväsendet i dessa
länder. Publikationens redigering har varit
anförtrodd åt den franske biblioteksmannen
Henri Lemaitre, som också skrivit en
sammanfattande studie om olika slag av
folkbibliotek (bibliothéques urbaines, rurales,
marines).
Nästan samtidigt har the American Library
Association under redaktion av A. E.
Bost-wick utgivit en volym med titel Popuiar
libraries of the world (Chicago: ALA 1933.
316 s. 8°. Pris 3 $ 15), som innehåller
kortare redogörelser för folkbibliotekens
ställning i 48 olika länder. De danska folkbi-
blioteken beskrivas av R. L. Hansen, de
finska av Hellen Cannelin, de norska av
K. Fischer och de svenska av K. Tynell.
Av Paul Ladewigs bekanta Politik der
Bücherei har en ny tredje upplaga
utkommit i fullständigt omarbetat och utvidgat skick
(Leipzig: Alfred Lorentz 1934 (!). 491 s. stor
8°. Pr. 12 rmk). Dess ändamål angives i
en undertitel »Eine Grundlegun g ihrer
Auf-gaben im Kulturleben der Gegenwart. Zugleich
ein Handbuch für den Fackunterricht,» Detta
arbete är utan tvivel ett av de viktigaste och
grundligaste, som hittills utkommit rörande
folkbiblioteken, deras uppgifter och mål.
Förf. kan också se tillbaka på en 50-årig
verksamhet i det folkliga biblioteksväsendets
tjänst. Den nya upplagan, som anpassats
efter en ny tids fordringar, bör också kunna
tjäna som en god handbok vid
fackundervisningen.
/. C-n.
I Edda, 1933: h. 3, s. 373—381, har A. Randel
under titel »Ett nytt blad ur vår bokhandels historia»
lämnat några nya bidrag till den svenska
bokhandelns historia under 1700-talet, hämtade ur
handlingar i Siockholms rådhusarkiv. En fransk i
Königsberg bosatt bokförare Jean du Särrat fick den
17 dec. 1730 av magistraten tillstånd att i Stockholm
öppna en boklåda och här försälja »ifrån Paris cch
Amsterdam införskrefne fränsöske böcker». Sarrat,
som led av det bistra nordiska klimatet, avled redan
den 19 jan. 1732. Hans bouppteckningsinstrument
innehåller också en avdelning »boklådekram» med
en bokförteckning, som ger en god inblick i den
utländska bokimporten denna tid och vad »den
stockholmska aristokratien och andra lärde och curieuse»
•denna tid läste. Bokförteckningen, som endast
refereras, innehåller icke blott franska arbeten utan även
latinska auktorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
