Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några böcker ur Benedictus Olais bibliotek. Av O. Walde, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA BÖCKER UR BENEDICTUS OLAIS BIBLIOTEK 207
som i sin ägo haft en bok, vari Benedictus Olai 1566 kallar sig enbart
Medicus, ej Doctor. Hade han haft rättighet till doktorstiteln, skulle han
säkert framhållit denna, menar Acrel. Emellertid kallar han sig vid
upprepade tillfällen själv medicine doctor, dels som vi se redan 1552 i här
avhandlade exemplar av Hippokrates, dels i ett brev från Lübeck i juli 1560,
dels i sin 1578 utgivna Läkarebok. Och hans landsman Erasmus Nicolai
Arbogensis, sedermera biskop i Västerås, som några år efter eller kanske
rent av samtidigt med Benedictus Olai studerade i Wittenberg, och där 1561
uppgjorde en förteckning över svenskar som blivit magistrar vid dess
universitet, säger om denne »qui nunc est medicinae Doctor».1 Hult har antagit
att han förvärvat doktorsgraden först omkring 1558, men som vi se
använder han själv titeln doktor åtminstone så tidigt som 1552. Att han bedrivit
ingående medicinska studier både i Tyskland och Italien framgår med
önskvärd tydlighet av anteckningarna i Hippokrates. På ett ställe hänvisar han
till hospitalet i Leipzig2, och flera gånger nämner han tvenne i Rom
verksamma läkare, Alexander och Real dus.3 Vem som avses med namnet
Alexander har jag ej kunnat konstatera, men Realdus är sannolikt identisk med
den framstående anatomen Realdo Colombo, Vesalii efterträdare i Padua,
och därifrån 1549 av påven Paul IV kallad till Rom, där han dog 1559 eller
1577.4 Bägge dessa läkares undervisning har Benedictus Olai tydligen
åtnjutit i Rom. Ytterligare ett läkarenamn möter oss i anteckningarna,
nämligen »Hoortius, medicus excellentissimus»5, troligen syftande på holländaren
Gisbert Hortius, vilken på 1540-talet var överläkare vid Mariahospitalet i
Rom.6 B. 0:s anmärkning rörande Hortius står dock i samband med
Bologna, men om han även haft sin verksamhet där eller B. O. endast vill
hava sagt att dennes metoder tillämpats också här, har jag ej kunnat
utreda, då den hithörande anmärkningen är svårtolkad. Att B. O. även be-
1 Förteckningen är inskriven i Erasmus Nicolais exemplar av Andr. Vesalius, De
humani corporis fabrica (Basel 1555, fol.) och avtryckt av Herweghr i Kongl. Bibliotekets
tidningar om lärda saker 1767, s. 49—59. Boken finnes jämte många andra som tillhört
Erasmus Nicolai i Västerås läroverksbibliotek. Dennes boksamling torde icke hava varit så
obetydlig till omfånget, då flera volymer med hans initialer E. N. A. eller med anteckningar
av honom finnas även på åtskilliga andra håll.
2 Fol. 276v.
3 »Alexander Romae hoc remedio frequenter uti solet» (Fol. 159v. Jfr även fol. 174v.)
— Realdus nämnes fol. 63r (»Realdi sensus idem est»), fol. 197r (»A domino Realdo
Romae demonstratum est») och fol. 209r.
4 Se om honom t. ex. Biographisches Lexikon der hervorragenden Ärzte, 2. Aufl.
Bd 2 (1930), s. 82.
5 Fol. 197v nedtill på sidan.
6 ISENSEE, Geschichte der Medicin, Th. 1 (1843), s. 296.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
