Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En grupp svenska bokband med plattstämplar avbildande nordiska helgon. Av Isak Collijn, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara bunden före detta år. Av de tryckta böckerna i liknande band är den
äldsta en inkunabel med tryckåret 1495 (nr 1), två andra hava tryckåren
resp. 1501 och 1502 (nr 4 o. 3), ett fjärde kan approximativt dateras till icke
efter 21. 7. 1513 (nr 6). I Strängnäs domkyrkobibliotek finnes ett exemplar
av Erasmus’ kommentar till Nya testamentet, tryckt i Basel år 1522, som
varit bundet i ett band med de nordiska helgonstämplarna (nr 7). Vid den
eldsvåda, som år 1864 övergick biblioteket, blev bandet helt förstört. Som
nedan skall visas, dyka några av dessa
plattstämplar åter upp på band så sent som
från slutet av 1500-talet (nr 8—9).
Bokbindarens verksamhet synes
därför till tiden sammanfalla med den
tryckeriverksamhet, som Paul Grijs utövade i
Uppsala åren 1510 — 1519. Av de nämnda
Remigiusfragmenten att döma, varav några äro
korrekturiästa, synes det icke vara
uteslutet, att denna bokbinderiverkstad stått
i nära förbindelse med tryckeriet, som torde
hava ägts av domkapitlet. Några få
notiser om bokbindare i Uppsala från denna
tid hava bevarats. En Hans bokabinder,
borgare i Uppsala, försäljer den 9 mars
1495 på uppdrag ett hus i Uppsala (RA
perg.-brev). I ett Uppsala
universitetsbibliotek tillhörigt exemplar av Vivaldus, Opus
de veritate contritionis, tryckt i Lyon år 1509, har jag funnit en anteckning,
som visar att ägaren, domherren i Uppsala Henrik Sledorn, låtit binda boken
»in Vpsala per Bartholomeum Ligatorem Ibidem Anno christi 1519».[1]
I Stockholms stads skottebok för åren 1516—1524 finnes s. 244 för år 1523
följande namn: bartolomeus bokbindare, dock utan angivande av något
skattebelopp. Hedberg[2] har identifierat denne dels med en Bertill bockebindare,
som anträffas i räntekammarböcker ännu åren 1527, 1536, 1537 och 1538, dels
med Uppsalabokbindaren Bartholomeus från 1519. Och Schück[3] går ännu
 |
| Fig. 6. PLATTSTÄMPEL 5 MED BEBÅDELSEN. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
