Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
53
kunde ha ratats; alldeles särskilt gäller detta aktuella recensioner av
skönlitteratur, vilka icke böra jämställas med i egentlig mening litteraturhistoriska
arbeten.
I den systematiska grupperingen intages det första rummet av Historia.
På underavdelningen för Tyskland märkas uppslagen Arminius, Agnes
Bernauer, Wallenstein, Andreas Höfer, Kaspar Hauser. På fransk historia
dominera Jeanne d’Arc (27 nr), franska revolutionen (7 nr) och Napoleon (34 nr).
På skandinavisk historia finner man sammanlagt 6 titlar rörande Erik XIV,
Gustav Adolf och Struensee, och stort mera torde icke vara att tillägga. Hit
borde väl ha förts det enda svenska motiv som verkligen gått in i
världslitteraturen, historien om den förstenade bergsmannen i Falu gruva, vars
öde berättats i flera hundra dikter, noveller och dramer, alltifrån E. T. A.
Hoffmann och Hebel fram till Hugo von Hofmannsthal. Detta motiv, som
ju grundar sig på en verklig händelse, återgiven av ögonvittnen och förklarad
av naturvetenskapsmännen, har inordnats bland »sagor». Efter ett par mindre
omfångsrika avdelningar, Kirchengeschichte och Geistesgeschichte, följer den
viktiga avdelningen Mythos und Legende. Här är det, som man kan vänta,
Bibeln som dominerar, Gamla testamentet med Ester, Jefta, Judit, Simson,
Susanna och Tobias, vilka spelat en allt överskyggande roll för
reformationstidens drama, och Nya testamentet, där Jesus själv är den centrala gestalten.
Bland legenderna märkas Ahasverus, den vandrande juden, Genoveva och
Maria. Under Sägen och saga möta den antika sagovärldens Dido, Ifigenia,
Medea och många andra; den germanskt-keltiska och medeltida sagans motiv,
som Richard Wagner har gjort till allmän egendom, Nibelungensagan,
Parzival, Tristan och Isoide, Lohengrin, Tannhäuser, vidare de båda eviga
symbolerna Don Juan och Faust (15 och 33 nr).
Mera givande än de följande grupperna, Märchen, Fabeln och Die
Überwelt (elementarandar, spöken, vampyrer etc.) är avdelningen Natur, där
tonvikten helt och hållet kommer att ligga på Stoff- i stället för
Motiv-geschichte. Vi finna här en svåråtkomlig litteratur förtecknad, som hänför sig
till sådana ämnen som årets och dagens tider, landskapstyper som berg,
skog, hav och bestämda landsdelar eller orter. Snabbt och bekvämt kan
man här få svar på vad som skrivits om t. ex. Heidelberg eller Rhen, om
Amerika eller Schweiz, i den mån de spelat en roll för tysk litteratur.
Slutligen är litteraturen om naturföremål, stenar, djur och växter redovisad: här
saknas varken ädelstenen eller rosen, varken fjärilen, svinet eller loppan.
Bibliografiens sista betydande del utgöres av gruppen Das menschliche Leben.
Här finna vi till att börja med sådana uppslag som Kind, Traum,
Geistes-krankheit, Tod, hänförande sig till Der Einzelmensch; till Menschliche
Be-ziehungen har förts litteratur om kärlek (både av det vanliga och det mera
exklusiva slaget), äktenskap, moderskap m. m.; nästa grupp omfattar
litteraturen om statliga och sociala förhållanden, krig, fosterland, socialism m. m,,
varpå följer en av arbetets mest givande avdelningar, Stande und Ber
ufs-gruppen — Menschliche Typen (hit bonde, köpman, konstnär, präst, soldat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
