Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre liturgiska bidrag. Av Toni Schmid, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TONI SCHMID
VII.
Från Capella Regia.
Bland de många reliker, som från orienten hämtades till Europa, var
törnekronan en av de förnämsta: den enda krona, som enligt de frommas
tro Jordens Konung burit, konungarnas relik framför andra. Den hade
förvarats i det kungliga kapellet i Konstantinopel. Ludvig den nionde hade
förvärvat den till Frankrike1, och ännu vittnar Sainte Chapelle om hans
strävan att bygga en kyrka, som var praktfull nog att mottaga den. En
festdag med ett eget officium instiftades, den 11 augusti.
En liten del av, eller endast ett törne ur kronan blev en högt
uppburen gåva. År 1274 fick konung Magnus Lagaböter i Norge en particula,
som konung Filip den tredje sänt. Han byggde också en kyrka åt den,
och i detta kungliga kapell i Bergen blev den nedlagd; kapellet var färdigt
år 1302.2 I Norge bestämdes den 9 november som törnekronans särskilda
festdag. Officiet för denna dag, som finnes i Breviarium Nidrosiense från
år 1519, omfattar bland annat en utförlig skildring om hur denna partikel
av kronan avklippts, översänts och räddats i land vid Bergen, samt hur
relikvariet — det kärl vari partikeln låg — såg ut. Konung Filip, heter
det, particulam vnam de spinea corona domini fecit in sua presentia per
virum religiosum secari: et in christallo transparenti locari: quam christallum
forma angeli opere argentario venusto decore: fabrefacti inter manus tenere
videtur. En ängel alltså, som höll reliken. År 1304 mottog Norge enligt de
s. k. Gottskalksannalerna ännu en gång reliker från Frankrike.
Även i Sverige talas om törnen ur Kristi krona. Ett sådant skall ha
funnits i Skara, ett på Stockholms slott. Man äger inga samtida
annalan-teckningar om dem, utan är hänvisad till senare källor, huvudsakligen av
liturgisk karaktär. Om tornet i Skara upplyser Skarabreviariets officium för
den 2 september, om tornet i Stockholm det hittills icke uppmärksammade
officiet för den 4 maj i handskriften C 463 i Uppsala universitetsbibliotek:
Brev. Scarense 1498 (1. 1). C 4633 (1. 1).
Ad laudem et gloriam salvatoris domini Ad laudem saluatoris domini nostri iesu
nostri Iesu Christi dies hodierna merito est christi dies hodierna merito est memorie
memorie nostre commendanda et cum gaudio nostre commendanda et cum gaudio cele-
celebranda. Anno enim domini M.CCC.IIII. brända. Anno enim domini M. CC.LXXXVIII
1 Smådelar av törnekronan funnos redan tidigare i Västerlandet.
2 Islandske annaler, s. 29, 49, 69, 139, 259, 332.
3 Saec. XIV: 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
