Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 RECENSIONER
Med utgångspunkt från Universitetsbibliotekets ovan nämnda > Katalog
över ny förvar vad utländsk litteratur» har den finländska katalogen omlagts
efter svenskt och danskt mönster, ehuru med vissa avvikelser, så att den
icke desto mindre hävdar sin självständiga karaktär. Den är systematiskt
uppställd i 27 huvudavdelningar med något annan fackindelning än i den
svenska accessionskatalogen: estetik med poetik har fått en särskild
avdelning (12), teater och musik bilda var för sig särskilda fack under avd. Konst
(13). Avd. Medicin (21) har uppdelats i fack, och även avd. Rätts- och
statsvetenskaper (22) har fått en längre gående indelning än motsvarande fack
i de svenska och danska katalogerna. Den sista avdelningen, Varia (27), ett
arv från katalogens föregångare, saknas alldeles i de svenska och danska
parallellpublikationerna, där man söker att till andra fack föra arbeten av
den art, som placerats här, nämligen bl. a. fotografi, spel och stenografi.
Inom varje fack upptagas först »egentliga böcker» därefter s. k.
acta-publikationer samt tidskrifter.
En viktig nyhet har införts, nämligen att arbete, som bildar
självständig del av i katalogen sammanhållna serier, upptages även på det fack, dit
resp. del hör enligt den systematiska indelningen. Härigenom tillgodoses
systematiseringen bättre än i de svenska och danska katalogerna, ehuru
omfånget väsentligt ökas. Materialets fördelning på de olika facken i ett arbete
av denna art beror i stor utsträckning på de uppgiftslämnande biblioteken.
Man har att räkna med att härvid utbildas en viss tradition inom ett lands
biblioteksväsen. I en del fall skiljer sig den finländska uppfattningen från
den svenska, jfr ovan nämnda ex. fotografi och stenografi på Varia, i den
svenska katalogen under resp. teknologi och paleografi, vidare statskalendrar
på historia, i den svenska på statistik.
För själva uppställningen och återgivandet av titlarna har den nya
katalogen bibehållit samma praxis, som utbildats i den av
Universitetsbiblioteket tidigare utgivna accessionskatalogen. Festskrifter t. ex. upptagas under
det formella uppslagsordet Festskrift, Minnesskrift o. s. v. utan hänvisning
i registret från adressaten i motsats till det svenska bruket att uppföra
dylika arbeten under den persons namn, vilken de äro tillägnade.
I fråga om boktitlarnas förkortning går den finländska katalogen ännu
längre än den danska. Således uteslutes- alltid uppgift om serie, då serien
icke finnes intagen såsom sådan. Angivandet av t. ex. Jedermanns Bücherei,
Collection Armand Colin, Collection des universités de France, Bibliotheca
Teubneriana kan vara av värde, emedan därigenom upplysning lämnas om
arbetets omfång eller karaktär. Format utsättes endast, då det är annat
än oktav.
Vad beträffar serier utgivna av sällskap och institutioner, synes
redaktionen ha velat inskränka katalogisering med ortnamn såsom uppslagsord och
sällskaps, resp. institutions namn på andra fack än avd. 3 (Vetenskapliga
samfunds och inrättningars publikationer av allmänt och blandat innehåll).
Sådana publikationer med icke signifikativa titlar, särskilt med titeln Skrifter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
