Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 C. BJÖRKBOM
Bücherei».1 Slutligen kan nämnas T. Letts, »Notes on the cataloguing of
maps»2, som berör förhållandena vid Lenox library samt H. G. Fordham,
»Descriptive catalogues of maps»,3 En uppsats av H. A. Sharp,
»Cataloguing and description of maps. Some problems»4 har icke varit mig
tillgänglig, liksom ej heller Praesents uppsats »Karten und Atlanten in den
Bibliographien des deutschen Buchhandels».5
Dessutom finnas särskilda regler för kartkatalogisering såsom bihang
till de preussiska katalogiseringsreglerna (Anlage VI) och till »Rules for
compiling the catalogues in the department of printed books in the British
Museum».
Orsaken till det ringa intresse kartkatalogiseringens problem rönt i
den bibliotekstekniska litteraturen, hänger naturligtvis tillsammans med, att
de flesta bibliotek icke äga så omfångsrika kartsamlingar, att det skulle
vara idé att sammanföra samtliga kartor till en särskild avdelning. I stället
äro kartorna inlemmade i boksamlingen i de fack, som de på grund av sitt
innehåll tillhöra. Under sådana förhållanden är det tydligt, att samma
regler måste följas för kartornas som för böckernas katalogisering. Detta
medför i allmänhet så mycket mindre olägenhet, som de flesta kartor
i dylika bibliotek äro i bokform och följaktligen kunna behandlas som
böcker.
I och med kartbeståndet blir mer omfattande, och särskilt då, om
biblioteket i större utsträckning förskaffar sig även kartor i lösa blad, vilka
ej utan svårighet låta uppställa sig tillsammans med böckerna, måste
kartorna sammanföras till en speciell avdelning. En dylik samling fordrar
då även en särskild katalog, varav följer, att man får fria händer att
utarbeta denna med hänsyn till kartornas bibliografiska egendomligheter.
Ehuru helt naturligt stora delar av de för böckerna gällande
katalogiseringsreglerna böra komma till användning, när det gäller kartor (t. ex.
transkriptionssystem, författarnamnets form), erbjuda dock dessa många speciella
problem, vilkas lösning fordrar annorlunda utformade regler.
Den första fråga, som uppställer sig, gäller kartsamlingens omfång.
Till denna samling äro naturligtvis att hänföra alla kartor, d. v. s. varje
art av vetenskaplig produktion i kartografisk form, alltså icke blott de rent
1 Beiträge zur deutschen Kartographie, 1921, s. 7 - 12.
2 Library journal, 27 (1902), s. 74—76.
3 Transactions of the Bibliographie al Soc. [London], Vol. II, 1909/11, s. 135-164,
omtr. i hans »Studies in carto-bibliography», 1914, s. 92-118.
4 Library world, Vol. 18 (1916), s. 256-61.
5 Alere flammam. G. Minde-Pouet gewidmet (1921), s. 79—90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
