Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halvar E. Lagerqvist: Biblioteksstatistik. Några synpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSSTATISTIK ______ 167
beräkningssättet användes av våra biblioteks både svenska och utländska
avdelningar. Liksom vid beståndsräkningen anser jag, att all räkning av
»verk» saklöst kan utelämnas. Den fackgruppering, som brukas vid
redogörelsen för våra årsaccessioner, synes även onödigt detaljerad.
Statistiken rörande katalogiser ingsarbetet, den tredje punkten inom
verksamhetsstatistiken, vållar icke några särdeles stora svårigheter. Här
kan ju aldrig bli fråga om annat än en enkel räkning av antalet utskrivna
katalogblad och -kort. Man kan och bör skilja på nyskrivna och eventuellt
omskrivna eller reviderade katalogblad. Särskilt är i Kungl, biblioteket
antalet reviderade blad ganska stort, beroende på att vi här hava en
revisionsavdelning. Ur arbetsprestationssynpunkt äro de reviderade
katalogbladen ungefär lika tungt vägande som de nyskrivna, men givetvis måste
de räknas särskilt, för att man icke skall få någon falsk uppfattning
angående katalogernas tillväxt. Vad katalogiseringsstatistiken ger är en rent
yttre kvantitativ uppskattning av personalens arbete med katalogerna, som
inte alls gör någon rättvisa åt arbetets vare sig kvalitet eller intensitet. Det
finns katalogiseringsuppgifter, vilka kosta ett högst betydligt och
tidskrävande arbete och dock icke giva upphov till annat än ganska obetydliga
statistiska siffror.
Långt mera komplicerad och även mycket viktigare, än någon av de
tre hittills behandlade delarna av driftsstatistiken, är den fjärde och sista
delen, den som rör bibliotekens begagnande. Det är denna del av
biblioteksstatistiken, som är den ur allmän bildningsstatistisk och social synpunkt
mest intressanta, och det är egentligen den, som utåt säger någonting om
institutionernas arbete och som kan ge ett begrepp om, hur dessa fylla sin
plats i kulturarbetet. Men det är också den del av biblioteksstatistiken,
där man måste mest vara på sin vakt för att icke hamna i godtycklighet.
På samma gång är denna säkerligen den del av statistiken, som erbjuder
de viktigaste och mest givande uppgifterna för ett i detalj gående arbete.
Det är helt naturligt två huvuduppgifter, som föreligga vid en
redogörelse för ett biblioteks begagnande. Den ena är statistik över
biblioteksbesökarna, den andra statistik över de begagnade böckerna. Vad då först
beträffar biblioteksbesökarna, så är det ju naturligtvis deras antal, som först
och främst är av intresse. Och det är egentligen endast med detta, som
de svenska vetenskapliga bibliotekens statistik befattar sig. I utlandet
däremot föres i allmänhet en ganska vidlyftig statistik över de besökandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
