Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Göteborg. Stadsbiblioteket. Av J. Viktor Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
65
gifter (Ord och bild, 1928, s. 337 ff.) vid
omnämnandet av olika bibliotekstyper tillerkänt
Göteborgs Stadsbibliotek en ren
undantagsställning: »Detta är ej ett stadsbibliotek i
mera omfattande mening utan snarast ett
bibliotek för stadens vetenskapliga institutioner,
främst högskolan, dessutom med ett
arkiv-biblioteks uppgift med hänsyn till svensk
litteratur.» Tacksamheten över detta
erkännande av vårt biblioteks höga standard kan
icke helt tillbakatränga invändningen, att den
anförda karakteristiken väl snävt begränsar
bibliotekets uppgifter. Jag skulle hellre vilja
räkna Göteborgs Stadsbibliotek till en av de
övergångsformer mellan vetenskapliga
bibliotek och folkbibliotek, varom den citerade
författaren på samma ställe talar, nämligen
den typ han karakteriserar såsom
»vetenskapliga bibliotek som i viss utsträckning få göra
tjänst i den allmänna bildningsverksamheten».
Göteborgs Stadsbibliotek har nämligen sökt
förverkliga det program, som Karl "Warburg
1886 satte såsom riktpunkt för
museibibliotekets utveckling: det har velat vara »ett
vetenskapligt och medborgerligt
stadsbibliotek .. . tillgängligt för var och en som söker
kunskap». Ehuru det vid uppbyggandet och
utvecklingen av sitt bokbestånd i första hand
måste tänka på att tillgodose forskare och
studerande vid stadens många
kulturinstitutioner och högre undervisningsanstalter,
högskolan, museerna, handelshögskolan etc, har
det aldrig velat begränsa sin publik till denna
krets. Liksom högskolan genom sina
offentliga föreläsningar och sin
auskultantinstitution sökt nå även andra än dem som läsa
på akademisk examen, har stadsbiblioteket
strävat att vara till gagn för alla stadens
medborgare. Och det kan väl icke förnekas, att
betydande delar av ett övervägande
humanistiskt forskare- och studiebiblioteks samlingar
kunna bereda även en större allmänhet nytta
och glädje, utan att därför biblioteket
behöver antaga den för ett folkbibliotek i
egentlig mening utmärkande karaktären.
Göteborgs Stadsbibliotek vill alltså söka
fylla de viktigaste av ett »public library’s»
uppgifter. En väsentlig sådan har det dock
måst avsäga sig: det tjänstgör icke som
lånbibliotek för ren förströelseläsning.
Prosa-vitterhet — eller, som det hette i 1891 års
ordningsstadga, »romanlitteratur» — på svenska
språket är undantagen från utlåning, en in-
skränkning i verksamheten, som redan
museibiblioteket under sitt sista år infört.
Stadsbiblioteket har utan olägenhet kunnat
upprätthålla denna restriktion tack vare den
omständigheten att vid dess sida vuxit upp ett
särskilt folkbibliotek. Dicksonska
folkbiblioteket, det äldsta i sitt slag i Sverige, är
årsbarn med museibiblioteket. Tillkommet
genom enskilt initiativ fick det länge dra sig
fram på donationsmedel men åtnjuter sedan
några år tillbaka kommunalt understöd, och
dess filialer, för närvarande fem till antalet,
bekostas helt av staden.
Det är sålunda icke blott en mer än
halv-sekelgammal tradition utan även en på
långvarig erfarenhet grundad uppfattning om de
uppgifter Göteborgs Stadsbibliotek har att
fylla i samhället, som tagit sig uttryck i dess
nya reglementes första paragraf:
»Göteborgs Stadsbibliotek har till uppgift
att genom samlande och tillhandahållande av
erforderlig litteratur betjäna och främja
vetenskaplig forskning och undervisning samt
tillgodose allmänhetens behov av upplysning i
skilda ämnen och av bildande läsning.»
Såsom i årg. 1928 av denna tidskrift
nämndes, anslöt sig biblioteksstyrelsens
reglementsforslag nära till Kungl, bibliotekets och
universitetsbibliotekens reglementen.
Beträffande tjänstemännens anställnings- och
avlöningsförhållanden samt tjänstgöringsvillkor
hade dock förslaget så mycket som möjligt
anpassats efter de allmänna bestämmelser,
som gälla för Göteborgs stads tjänstemän.
Den viktigaste avvikelsen härvidlag var, att
tjänstgöringstiden bibehållits oförändrad vid
sex timmar dagligen. Största
meningsskiljaktigheten vållade frågan om styrelsens
sammansättning. Styrelsens majoritet hade sökt
tillmötesgå den numera som självklar
betraktade principen, att stadsfullmäktige skola ha
en stark majoritet i styrelserna för de
institutioner, vilka helt eller till övervägande delen
försörjas av staden. Den föreslog därför, att
magistratens och överbibliotekariens platser
skulle överflyttas på stadsfullmäktige, vilkas
representation i styrelsen därigenom skulle
ökas från fyra till sex platser. Mot detta
förslag reserverade sig de båda
socialdemokratiska ledamöterna. De ville ytterligare
stärka stadsfullmäktiges ställning. Den ene
ville ge högskolan två, museet en och stads-
5 — 3065. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen ig30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
