Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isak Collijn: Nyfunna tryck av Torbjörn Tidemansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYFUNNA TRYCK AV TORBJÖRN TIDEMANSSON 13
I suppliken till Henrik Mattsson,1 med vilken Torbjörn synes hava varit
befryndad, säger han bl. a.
»ath för någre åår sedann då warth migh befalet ath iagh skulle förestå prenntet,
som iagh och giorde i 4 åår och kostade tet migh ganska myckit, ia väl änn tell (tomrum)
dalar, för huilka iagh icke enn pänningh igenn bekommith haffuer. Anders bockeprentare,
som met migh war, bekomm årligenn frit underhålld både spannemål och annat, män iagh
icke till ett kornn...»
Båda supplikerna gå ut på samma sak, nämligen att han skall få behålla
och bruka ett honom tillhörigt hemman skattefritt. I den andra suppliken
preciseras detta hemman närmare såsom liggande »strax ij Solna sochn N.
Frösunda». Det är säkerligen samma som kronohemmanet Rörstrand i Solna
socken, på vilket Torbjörn Tidemansson */ö 1568 fick förläning av konung
Erik XIV att till en för konungen behaglig tid njuta och behålla. Denna
förläningsakt2 har ett visst historiskt intresse, ty den är undertecknad:
»Karin Månss. Dåter».
Supplikerna torde hava lett till önskat resultat, ty i 1583 års
räkenskaper finner man, att på grund av K. Maj:ts brev hji 1582 levererats till
Torbjörn klockare i Stockholm 110 tunnor korn »för den omkostning han
haf wer på prentett».
Torbjörn Tidemansson ägde även hus i Stockholm. I den äldsta kända
mantalslängden för Stockholm, som är från år 1582 (KA, Sandb. saml.),
anträffas hans namn två gånger. I egenskap av klockare var han bosatt i
ett staden tillhörigt stenhus i inre kvarteret,3 dessutom ägde han ett trähus
i samma kvarter intill »Prentett».4 Hans hustru begrovs i sakristian i
Storkyrkan V’2 1587, men själv levde han, som ovan nämnts, ännu i mars 1593.
För kännedomen om den svenska reformationstidens
uppbyggelselittera-tur är det här beskrivna av Kungl, biblioteket nyförvärvade bandet av den
allra största vikt. Det lämnar även fylligare material till studiet av en av
de få svenska boktryckare, som varit verksamma i Sverige under 1500-talet.
1 Avtr. efter orig. i RA av H. SchüCK, Bidrag t. svensk bokhzst. (1900), s. 17 f.
2 Avtr. i Skand. handl., I, s. 45 f.
3 de Brun, Holmiana et aha, Bd 5, s. 88, 121.
4 Ibid , s. 93, 121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
