Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isak Collijn: Nyfunna tryck av Torbjörn Tidemansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ISAK COLLIJN
efterträdare Anders Torstensson så snart som år 1579.1 Då det därför torde
vara mindre sannolikt, att evangelieboken utkommit två år i rad, är det
kanske säkrast att datera den nyfunna upplagan till år 1577. Av äldre
svenska evangelieböcker äro upplagor kända från år 1544 (fragment i Kungl,
biblioteket), 1567 (Helsingfors universitetsbibliotek) och 1572 (Kungl,
biblioteket). Den nu funna upplagan skiljer sig blott på några få punkter från
de föregående: så är t. ex. första evangeliet på juldagen (Joh. 1) infört på
denna dag i stället för att som i 1572 års upplaga vara upptaget i slutet
såsom ett tillägg. Evangelieboken 1577 slutar, som nämnts, defekt med de
två välsignelserna i Brudhahws (av den sista finnes blott rubriken). Med
hjälp av det nyss omnämnda fragmentet i Helsingfors av evangelieboken
1579, som just innehåller sista arket, kan slutet av 1577 års upplaga
rekonstrueras. Den bör hava avslutats med Herrans välsignelse och boktryckarens
slutskrift. Till slut kan nämnas, att i Kungl, bibliotekets fragmentsamling
finnas några makulaturark av en evangeliebok, som genom det nu gjorda
fyndet kunnat bestämmas som hörande till den nyfunna upplagan.
Som ovan nämnts har detta för den svenska reformationslitteraturen
så dyrbara samlingsband anträffats i Avaträsk i Dorotea socken. En del
anteckningar på skilda blad i bandet lämna upplysningar om detsammas
öden, innan det hamnade i den lapska bondstugan. Den äldsta anteckningen
är från år 1614; den är på sina ställen oläslig och utplånad, men torde lyda:
»Anno domini 1614 blef f Ericus Micaelis S... Pastor här i R...» Med
hjälp av Bygdéns utmärkta herdaminne2 är det lätt att fastställa, att det
här är fråga om Ericus Michaelis Zebrosynthius, från Säbro och släkt
med därvarande Burefamiljen, som just år 1614 blev kyrkoherde i Resele
lilla pastorat i Ångermanland. Han hade förut varit krigspräst under kriget
i Livland och blev 1612 kapellan i Nora i Ångermanland. Andra
anteckningar från 1600-talets slut röra personer i Vallen, Ruska, Lillegård (»lille
gåll)», Bölet, Mo och Ed, samtliga byalag i Junsele socken i Ångermanland.
En senare anteckning från år 1818 står i slutet av psalmboken: »Denna
Psalm Bok är Betracktatt och Rigtig igönom Läst af Drängen Erik Nilsson
Junsele och Moo den 3 December Åhr 1818». Enligt en anteckning på bl.
M6—M7 i evangelieboken var Erik Nilsson kyrkovärd i Bölen år 1828.
Junsele ligger längre i norr än Resele och hör till den trakt av Ångermanland,
vars kraftiga bondestam bidrog att kolonisera och befolka Lappland.
Troligen har boken förts till Avaträsk av Erik Nilsson, en bland dessa kolonister.
1 R. Dahlberg, ibid., s. 66—70.
2 L. Bygdén, Härnösands stifts herdaminne, del 3 (Upps. 1925), s. 174.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
